Aftonbladet – 7 juli 1868, sida 3

Jag skall ha reda på den i denna dag, ty jag tänker begära af Montrogeri din mors namn alla dina bref och dem skall han icke kunna neka mig. I fall han hade dem, ja. Men han har dem ej. Han har lemnat mig det sista tillbaka hvar gång han fått ett nytt, och jag har dem alltså sjelf och kan visa dig dem om jag vill. Öch hans, då? Dem skall du aldrig se. Denna vägran är ett medgifvande, och således vet nu både tant och jag att denna usling velat kompromettera dig. Det hade i så fall varit ett lagom spratt för att hämnas på dig för det du beröfvat honom hans älskade. Ja ha! se på mig, du; men jag vet reda på alltihop. Du tänker gifta dig med Celie, och mamma gynnar partiet. Att jag är här kommer sig deraf att man ej vet hvar man skall göra af lilla Ernestine i en så delikat belägenhet... så passande för mig, om man så vill. Man är helt förtjust om jag vill agera fem år och leka blindbock dagen igenom. Men det är att lita alltför mycket på min enfald. Jag har sett klart länge, jag, och du vet att jag från första dagen du kom hit, underrättade dig om mammas planer. Men sedan en fjorton dafar är jag ändå bättre underrättad, ty jag ar utforskat Montröger. Det var ingen konst, han är så hjertans dum, så! Se så! nu vet du allt och kan ställa till en skandal när du vill. Men den har endast till följd att jag så mycket förr kommer att gifta mig me den jag utsett åt mig.c Du skall lika litet bli komprometterad, som gift, dervidlag, svarade tant. Om han vågar säga något, kan din kusin nog bringa honom till tystnad; men antingen han uppför sig väl eller illa, gifver jag dig icke åt