Aftonbladet – 3 juli 1868, sida 3

nadt. Detta förslag blef provisoriskt anta get och i samma anda undertecknades e konvention, på hvilken man hoppades er hålla mikadons ratifikation. SEEN EBYPETVSEREARAR (Insändt.) Svensk läkare-skråmessighet. Sverge är sedan hedenhös en fri stat, mei derför ingalunda någon fristat. I känsla häraf hafva vi under sista årtionden utinä stan alla riktningar sökt proklamera och värn: individens rätt att fritt tänka och sköta sig gentemot den landsfaderliga välvilja som en vist vill fortfara att betrakta folket såson omyndiga barn, hvilka fran vaggan till graf. ven ständigt måste ledas och öfvervakas. V hafva fihet i tal och tryck, vi åtnjuta nästan fullkomlig näringsfrihet och hoppas snar hafva tillkämpat oss en viss grad af religionsribet, endast läkareskrået återstar icke blott orubbadt, utan har till och med. ytterliga blifvit kringskansadt. Förut hafva utländska läkare halt rätt att praktisera i Sverge efter enskilt aflagt prof eller så kalladt colloquium familiare inför sundhetskollegium, men denua konkurrens med statens privilegierade och examinerade läkarekår har blifvit alldees stängd genom sundhetskollegii förordning af den 11 Maj 1846 och sedan har man faårängt sökt vindicera ens norska examinerade läkares rätt att här betjena allmänheten. Denna fö:ordning lyder med några här kursiverade ord salunda: Vi ordförande c. göre veterligt: det harianledning af derom gjord underdånig f-amställning, K. M:t, under den 19 Mars innevåraude år, funnit odt att, med upphäfvande af det i 8 8 utaf inr ruktionen för sundhetskoHegium den 6 Dec. 1815 förekommande stadgande, huru förhbållas bör då atrikes examinerade och promoverade doctores medici eller med kunskapsbetyg försedda kirurger söka rättighet att få bär i riket utöfva läkarekonsten, i nåder förordna: 1:o Att utrikes examinerade läkare, hvilka erhållit K. M:ts nåd. tillståud att i riket vistas och önska att läkarekonsten härstädes utöfva, hädanefter skola vid ettdera af rikets universiteter eller Carolinska med.-kirurgiska institutet genomgå alla le kunskapsprof, som för medicine doktors och kirurgie magistergradens vinnande erfordras, med skyldighet derjemte, att, derest den sökande icke kan styrka sig bafva vid annat godkändt universitet undergått en mot medico-philosophise examen svarande pröfuing i förberedande kunskaper, äfven nämnde examen aflägga, innan han admittes till de för vinnande af legitimation som läkare entligen erforderliga kunskapsprof, kommande n likväl, med befrielse från studentexamen, af :cheologiska examen samt disputationen pro exerio, att ådagalägga erforderliga kunskaper i de ilosofiska vetenskaperna vid en enda pröfning iuör någon af de filosofiska faculteterne; 2:0 Att undantag härifrån endast må ega rum sådana personer, hvilkas inom vetenskapen förvade ryktburhet gör dem af befrielse fren all utterlig re fake förrjente; viljunde K. M:t för ivarje särskilt fall, efter dess sundhetskollegii höande, nådigt beslut derom meddela; och 3:0o Att den sökande, såvida han vid de i 1:a mn kten nämnde kunskapsprof blifvit godkänd, illåtes att aflägga practicked vid universiteterna nför med. faculteten, eller i bufvudstaden inför ct. sundhbetskollegium; börande han i förra fallet :08 k. kollegium förete protokollsutdrag öfver de ullgjorda specimina, för att i k. kollegii matrikel bland legitimerade läkare upptagas: Hvilket c. Se författn angående medicinalväsendeti Sverge, amlade och utgifva af dr A. Hilarion Wistrand, stockholm 1860, sidd. 128, 129). Man må med skäl undra, hvarifrån den underdåniga framställniog, kommit, som gett ipphotvet till. här återgitna förordning då len ej härledt sig från sundhetskollegium jelf som i denna fråga var enda auktoritet ch eget nog synes med flit undvika att här vämna namn. I stället för det bekanta colloquium familiare, hvilken förtroliga öferläggning med utrikes examinerade och romoverade doctores medici förr hölls af andets lagliga medicinalstyrelse eller sundetskollegium, har detta säledes genom nyssämnda förordning öfverlåtit sin makt at errsklystna, mot hvarandra rivaliserande faulteter samt dessas med hvarandra i stränget täflande examina rigorosa: medico-filososka samt ändtligen medicine kandidatoch icentiatexamen i Stockholm, Lund eller Upala. Noga -sedt tillerkänner-denna ännu ande törordning icke ringaste värde åt ägot annat lands medicinska grad, ty teobgisk examen och samtal för nings skull disputatio pro exercitio), hvarifrån utländsk ne doktor fatt nådig befrie!sen, hör t till den filosofiska fakulteten, hvilket ock r fallet med den s. k. medico-filosofiska xamen, hvarifrån icke ens den lärdaste utindska medicine doktor obetingadt är fritaen, fastän till och med på sin tid de i dessa vil ingalunda retormerande professorerna hunberg och Hwasser redan i början af etta arhundrade med ännu ovederlagaa skäl evisat orimligheten af att denna examen kall betraktas som medici Kan man väl tänka sig något uttryck at törre sjelfbelätenhet med Sverges allmänna ikarebiidning, än denna fullkomliga brist på ämnbart erkännande af utlandets? — Detto lir än mer påfallande, när man betänker att rödratolkets, Norges aktnings da läkareår genom denna skråförorduing kommit uner kategorien utländningar, medan ä avdra idan i medicinens såväl teori som praktik ästan fullkomligt okunniga klockare, barnworskor och prester enligt gällande lag och raxis medgitvas en ganska vidsträckt rätt tt utöfva läkareyrket utan fara för bönhaeri. Samma är ock fallet med danska läare oaktadt äfven dessa äro allmänt ernda för sin duglighet och vi före här ommnda skraförordnings utfärdande från Danark tillegnat oss en-och annan skicklig äare. Icke ens tandläkare trån de audra kandinaviska länderba äro numera berättiade att i Sverge utöfva sitt yrke. SOPAOSONSTAP SAKNAR NT egn6rs Frithiof -— Geijers Viking En jemförelse af Isratl Hwasser. IV. I Hittills har Hwasser icke i sitt bref berört ngeborg; men sedan han i förbigående, men vard kamma insGiratinn som alltid. kastat on