Aftonbladet – 27 juni 1868, sida 4

BLANDADE ÄMNEN. Biskop Rogges tofflor. Tidninger Aros meddelar utdrag ur en fransk redogörelsi för de svenska fornsakerna på Parisexpositionen Vi låna derur nedanstående rörande abiskop Rog ges tofflor.: Man har Strengnäs domkyrka at tacka för ett par biskopssandaler, föremål, son äro högst sällsynta och för ecclesiologien af stor intresse. Dessa skor, af tjockt gult satin, gå up; till smalbenet och snöras på sidan. De äro fodrade med mjukt, rödt sämskskinn. Sulan är af kork träd och öfverklädd med rödt hjortskinn. Der utvikna trekanten höjer sig vid tån, hvarest den slutar i fyrkant vid den undra ändan af central linien. Linierna, lagda i kors och förenade med sulan, äro gjorda af smala, röda galoner af siciliansk tillverkning och prydda medlejon och snäckfigurer. Traditionen tillskrifver dessa sandaler biskop Conrad Rogge i Strengnäs. En liten anekdot, som hr Fahnehjelm berättade mig, torde jag få meddela mina läsare. När Gustaf II Adolfs dotter fattade beslutet att lemna Sverge, för att begifva sig till Rom och der antaga katolska läfan, bad hon domkapitlet i Strengnäs att få medtaga Rogges sandaler. Envis vägran å kanikernas sida. Icke destomindre fann Christina på en utväg, påstås det, att förskaffa sig sulan till en af de sandaler, som väckt hennes begärelse. Denna sula fattades verkligen. Att Conrad Rogge vanligtvis tjenstgjorde klädd i dessa skor, vill jag fin tro; men jag kan knappast tro, att de enkom blifvit förfärdigade till huns personliga begagnande, Rogge lefde på Gustaf Vasas tid, och de föremål, jag undersökt, kunna som nogast gå tillbaka till trettonde århundradet. Bertrands skor, funna i katedralen Saint-Bertrand i öfra Garonne, hafva samma snitt som de svenska sandalernas och äro likaledes att snöra från sidan; de korslika linierna, antagna i tolfte århundradet, visa sig ej efter det fjortonde. Dessa fakta tyckas bekräfta den höga åldern af skorna från Strengnäs. Gömda i domkyrkan tillika med andra biskopsdrägter, ha de efter reformationens införande blifvit tillskrifna den sista person, som begagnat dem. Vare sig buru som helst, tillhöra de skor, som från Sverge skickats till expositionen i Paris, ett slag af fynd, hvaraf man hittillsdags eger blott ett ringa antal exemplar, till största delen funna i gratvar; och de lithurgiska fornsaksforskarne stanna i tacksamhetsskuld hos den svenska kommissionen, som med ett nytt exemplar riktat det begränsade antalet af biskopsskor. YE ATEA DR nn a sar Ake al SMD 0