skulle som ilgods afsändas till Wexiö med första snälltåg. På fastagets lock stod skrifvet följande adress: Till Förste Stationskarlen i Wexiö; att öppnas genast vid framkomsten,. Vägningen måste likväl ske i godsmagasinet och dit drogs nu fastaget öfver stock och sten i flygande fart, men befanns vara för tungt att som ilgods kunna afgå, hvarföre vederbörande tjensteman befallde att fastaget skulle rullas bort i magasinets ena hörn och förblifva der stående till måndagens ordinarie tåg afgick. Denna order var knappt uttalad, förrän med ett brak fastagets bottnar brista, det rullar omkring, man hör oväsen och mummel i dess inre, och slutligen kommer framkrypande vår förut omtalade bonde, men nu, skamflat, sönderskafd och nära rådbråkad, lomade han sin väg, likväl först efter att ordentligt hafva betalt drängen, som dragit ned honom till stationen. (JÖNK.BLADET.)