Aftonbladet – 22 juni 1868, sida 3

Öl ar rr SO OP jar ) utsedda, kallade att sammanträda den ka dennes kl. 12 middagen å Stockholms stac ss konsistorii sessionsrum för att välja ett lek mannaombud jemte dettas suppleant för a i kyrkomötet deltaga. Elektorerna böra vi st I valet vara försedda med protokollsutdrag, so! de visar deras befogenhet att i valet deltaga. al4 NN ösrässnsänsinssnttsins f r Handelsoch sjöfartsförhållanden i kk Stockholm. e åTH. lel Vår föregående artikel under ofvanståen ellde rubrik, som afhandlade skyldigheten fö lastemottagare att vid sidan af fartyget mot. taga varor, i de fall der ej annorlunda ä öfverenskommet, har föranledt till uppmärk. samhetens fästande på ett som vi tyck ganska berättigadt klagomål mot skeppsredare och seglande fartygs befälhafvare. Det är ett öfverallt vanligt bruk att gifva hvarje farkost som går af stapeln, den mö h ) vara större eller mindre, ett namn, hvar å den igenkännes och hvarmed den såväl: a dagligt tal som i officiella handlingar benämelnes och betecknas. Vid en vandring långs eftlter Stockholms ström skall man dock till icke ; ringa förvåning finna att, med undantag af 1ångbåtarne, högst få fartyg äro synligt f) försedda med det nanin de bära, en uraktlåtenhet, som vållar varueniottagare, varuafsändare, skeppsmäklare, bogserfartyg och tullbevakningen m. fl. mycken tidspilian och mänga olägenheter. Alla industriidkare, bankinrättningar, grossoch minuthandlare samt handtverkare, eller i få ord, alla som hafva någon sorts rörelse i stad eller på landet, ja äfven enskilda personer, äro angelägna att genom namnskyltar gifva sina resp. kontor, butiker, Verkstäder och bostäder tillkänna, till stor lättnad för I trafikerande och till egen båtnad. Hvad är Jett handelsfartyg annat än en affär, som söIker trafikerande, befraktare, varuafsändare. I varuemottagare m. m. och i hvad mån fartygets namn, anubringadt på ett i ögonen fallande sätt, icke blott, såsom nu mestadels sker, i aktern utan äfven i fören på båda TE. HF RP ER ET finnande vid Stockholms skeppsbro eller å strömmen, låter lätt tänka sig, hvaremot saknaden af en sådan nampuppgift vållar den, som vet att det och det fartyget skall finnas i hamnen, för lastning, lossning eller befraktning och dylikt, men icke vet hvar det ligger, ett oändligt besvär, då han möjligen kan få göra förfragningar hos nästan alla i hamnen liggande fartyg, för att ändtligen finna det sökta. Om kostnaden att måla namnet på ett par tre ställen å fartyget vilja vi icke tala, vid jemförelse med nyttan deraf. Skepparen sjelf skall finna stora tördelar vid att blifva lätt funnen och skall dessutom hafva nytta utaf att hans fartyg igenkännes till sjös, utan särskilda, ofta ej till hands varande signaleringar. mnet i aktern är vanligen svårt att urskilja; än är det inträngdt inom en list och blifver alltid genom akterstammens lutning bakåt mindre i ögonen fallande och vid Stockholms skeppsbro, der fartygen i de flesta fall ligga förtöjda med fören mot kajen, alldeles utan nytta. Vi förorda fördenskull namnets applicerande å brädgången på främre sidan af fartyget eller i fören. Man får ej. härvid invända med den gamla slentrianen, att då det gått rätt bra hittills, vi väl kunna hjelpa oss äfven framdeles. Denna lilla reform är så enkel, men på samma gång så vigtig, att alla betänkligheter mot dess genomförande böra undanrödjas. Vi anse oss till och med böra påyrka, att namnets utsättande å fartyg, på sätt vi föreslagit, måtte blifva påbjudet i lag och särskildt uppmärksammas vid redigerandet af den under arbete varande seglationsordningen, på det vi I detta hänseende ej må stå efter andra länder. Den engelska Merchant Shipping Act: har härom följande 4 punkter stadgade: 1. Hvarje fartygs namn och namnet på dess hemort skall vara måladt på det ställe å fartygets akter, der det bäst kan skönjas, uppå mörk botten med hvita eller gula bokstäfver, hvilka i längd ej få understiga fyra tum. 2. ::Någon namnförändring får ej sedermera Öras. 3. Att öfverhölja, borttaga eller utplåna detta fartygets namn är ej tillåtet annat än för det ändamål att vid krigstid undvika att blifva tagen af fienden. 4. För hvarje förbrytelse emot ofvannämnda lagstadganden, eller något särskildt af dessa, är redaren eller befälhafvaren förfallen till böter ej öfverstidande 100 pd. sterling. Häraf synes, att det i England anses vara af vigt att fartyg hafva sina namn utsatta. I den franska Code Maritime stadgas, att bokstäfvernas höjd skall vara 1 decimeter, samt namnet mälas på sjelfva akterspegeln och ej fästas derå medelst namnbräden. Om uraktlåtenheten att förse fartygen med namn skulle kafva sin grund i beräkning att undvika fartygets igenkännande, ihändelse af päseglingar eller kollisioner, då är lagen om namnets anbringande på sätt vi föreslagit, ä t angelägnare. an författnings tillämpning är särleles vigtig med hänsyn till vedoch sandutor, hvilka åstadkomma mycken oreda i anga farvatten och på riviererna, der ej Ilan genom felaktiga manövreringar, öfvers seglingar och kollisioner ega rum. Väårdslöseter förekomma orta i detta hänseende i Stockholms skärgård och på strömmen härtädes. A de farkoster bör namnet anoringas med stora bokstäfver högst upp å torseglet, hvarigenom de lätt kunna 1genÄnnas. KRAMER NORGE Bland de trakter de allat dan ct stothingsvalen sidor, skulle underlätta dess uppsökande och