Meteorjern ifrån någon annan solverlt än vår. SA THOMAS GRAHAM: SET 3 Vid enaf Royal Societys (erigelska veten: skapsakademiens). sänmankomster, förlidet å Köll den:-berömde : kemisten Thomas :.Grahan ett föredrag, hvari han erinrade om: vissa metallers egenskap att under sthältving inågon gas insuga en större eller mindre mängd af gasen och under stelnandet qvarhålla den och han -anmärkte i sammanhang härmed, att denna egenskap bör kunna begagnas för at medelst de gaser, somr fibnasinstängda i alltigenom smälta :meteorstenar, vinna kunskap öm den atmosfer, hvari stenarne senast varit smälta. Han hade sjelf anställt dylika undersökningar,, och. redogjorde nu för dem. och deras resultater. . Till försöken hade han valt den-så kallade Lenarto-stenen, som han ansett företrädesvis tjenlig härtill, derföre att den är utmärkt fri från andra fasta inblandningar än metalliska. Den har samma egentliga vigt (7,79) som smidbart jern, är sjelf smidbar, och innehäller 90,ss3 procent jern, 8,450 nickel, 0,665 kobolt samt 0,0v2 koppar. Stycken deraf renades sorgfälligt på ytan och infades i ett postlinsrör, som giordes barometriskt lufttomt och upphettades tillglödgning. Den gas, som härvid af hettan. utjagades ur stenen, afleddes och samlades; den hade 2;85 gånger så stor volym som sjelfva stenen, och var en blandning af 85;68 procent väte, 4,46 koloxid och 9,86 qväfve; den höll alltså omkring. 86 procent vätgas. Till jemförelse behandlades på samma sätt hästskosöm, hvilkas råämne senast varit smält I en atmosfer af ugnsgaser, och befunnos innehålla en blandning af 28 procent väte, 54,15 koloxid, 3,85 kolsyra och 14 qväfve. Den öfvervägande mängden af kolgaser (58 proc.) röjde detta jerns jordiska ursprung, likasom den vida öfvervägande mängden af vätgas röjde hos meteorjernet .en.utomjordisk härkomst. Hade upphettningen kunnat stegras vidare, så skulle otvifvelaktigt -större gasmängder kunnat utjagas ur begge jernsorterna; i alla all. likväl i motsvarande inbördes förhålanden. Men hvarifrån. härstammade meteorjernets Jas? Den namnkunvnige eogelske kemistens svar vå denna fråga må anföras med hans egna ord: Hrr Huggins och Miller hafva genom spekralanalys upptäckt vätgas hos fixstjernorna; ;ch denna gas utgör, enligt Secchis vidtomattande undersökningar, hufvudbeståndsdelen 105 en talrik klass fixstjernor, hvaribland å Lyran är typen. Lenarto-jernet här utan vifvel kommit från en atmaosfer, hvari vätas var den öfvervägande beståndsdelen. Det har vid försöken mött svårigheter att, nder vanligt atmosfertryck, bringa mera tgas i vanligt smidbart jern, än jernets gen volym. Men meteorjernet afgaf omkring re gånger sin volym vätgas, utan att vara ttömdt på gas. Slutföljden blir då, att meeorjernet utjagats ur en vätgasatmosfer som r så tät, att den måste sökas bortom det itta kometämne, söm sväfvar omkring inom år egen solverlds område.