Aftonbladet – 16 juni 1868, sida 2

— Vid landtbruksakademiens sammankomst sist!. lördag förekommo hufvudsakligen följande ämnen: Akademiens sekreterare redogjorde, å egna och medkommitterades vägnar, för utförandet af uppdraget att representera akademien vid den Lunds akademis jubelfest, som nyligen egt rum, och hade det sätt, på hvilket ombuden blifvit emottagna, qvarlemnat de angenämaste minnen. Med anledning af från verkställande direktören uti Stockholms pudrett-aktie-bolag, kaptenen Ulrich, gjord anhållan att genom akademien närmare upplysning måtte beredas rörande de kemiska rocesser, som vid afträdesspillningens beredning till kalkpudrett förekomme, redogjorde professorn Miller för desamma, dervid framhållande att genom tillsättningen af kalk till afträdesspillningen en verklig desinfektion egde rum, hvarigenom de vid denna sammanblandning bortgående illaluktande gaser i väsentlig mån förlorade det för helsan skadliga inflytande, som de annars skulle utöfva. Protessor Arrhenius meddelade de intryck han med hänseende till ärsväxt och landtbruket tillstånd erfarit under den resa till Skäne han nyligen företagit, samt framhöll dervid bland annat, dels att under det att den vi xande grödans utseende vore synnerligen lofvande i Skåne, sådant deremot icke vore händelsen, hvad rågen angår, uti nedersta delen af lan: det, hvaremot hvetet mera allmänt vore vackert, tillskrifvande talaren vintersädens fe slaende otjenligt utsäde, sen sådd och b ist på afoch grunddikning. En stor kontrast hade derjemte företett sig emellan den i allmänhet magra och på otillräckliga beten kringströfvande nötboskapen i landets öfre delar och den på bördiga klöfveroch gräsält tjudrade boskapen i Skåne. Med anleding af detta meddelande uppstod en liflig sion, under hvilken h. exce lens Plessen framhöll, hurusom vid hans egendomar i Holstein vunnen erfarenhet ådagalagt, att mjö boskapens tjudring icke vore för djuren befinnande och af dem erhållen afk så gynnsam, som derest de finge gå lösa på betet. Hvad åter jordens grunddikning beträffade vore densamma i hög grad tillrådlig med hänseende till den arbetsbesparing, tillökning i bärande jordrymd och dennes lättare bearbetning, som derigenom vunnes; men någon direkt tillökning i skördens qvantitet I trodde talaren ej vara att af denna grundförbättring påräkna. Uti sistanförde antagande instämde hr Odelberg, som derjemtt framhöll nödvändigheten af att, isynnerhe! under ogynnsamma bergningsförhållanden, ritorka den till utsäde afsedda del af skörden Frih. A. C. Raab hade under en resa genon Upland och Westmanland likaledes funnit ten växande höstrågens Weskaffenhet i all.