Aftonbladet – 15 juni 1868, sida 3

st poleon var i hög grad öfverraskad af detta resultat. Han hade frågat den general, som Iledsagade honom, om han kunde skjuta 7 ; I skott i minuten med de österrikiska bakladd5, ningsgevären, och såg nu, att man kunde d I prestera tredubbla antalet. Prinsen underZlsökte också noga de refflade åttapundiga 2 kanonerna, hvilka hade visat sig så ändaI målsenliga i sista kriget, och lät blicken glida bort öfver den långa rad italienska sikanoner, som den österrikiska armen vid , Custozza hade eröfrat från hans svärfar. gi) En föregående dag hade prinsen med ett talrikt militäriskt följe besökt valplatserna bIvid Aspern, Esslingen och Wagram samt tDonau-ön Lobau. Prinsen har vidare aflagt besök i de kejserliga stallen och i bildergalleriet på Belvedere. Till den diner intime, som blef gifven i det franska ministerhotellet till prinsens ära, voro blott 14 personer inbjudna, hvaribland den svensk-norska ministern Due. Förhållandet mellan österrikiska regeringen och påfvestolen har blifvit ytterligare spändt genom den i slutet af Maj meddelade kejserliga sanktionen af de i riksrådet beslutna konfessionella lagarne om civiläkten-Iskapets tillåtlighet, undervisningens delvisa emancipation från den kyrkliga uppsigten 110. 8. v., hvilken som bekant at den-romerska I kurian betraktas såsom ett brott på konkorI datet. Den 2 dennes har den nye påflige ) b a Rv nuntien vid hofvet i Wien, Falcinelli, i en högtidlig audiens öfverlemnat rikskanslern Beust påfvens protest mot de. nyss utfärdade -Ilagarne. Falcinelli yttrade: Jag har :den ,Järan att öfverlemna ers excellens den protest, :Jsom den heliga stolen i kristenhetens ramn riktar mot de nya åtgärder, som i Österrike I blifvit vidtagna mot den katolska kyrkans Jlagliga auktoritet. Rikskanslern svarade: A håns majestät kejsarens vägnar mottager jag det aktstycke, som ni öfverlemnar mig i Iden romerska kurians namn. Jag försäkrar ers-eminens ännu en gång, att H. M:t kejsaren i öfverensstämmelse med sin regering städse varit lifvad af den önskan att bringa sina religiösa meningar i samklang med sina undersåters vilja. I franska och engelskä blad påstås emellertid, att kejsar Frans Josef blott mycket motsträfvigt och medtungt hjerta satt sitt namn under de nya lagarne, och tillika gjort allt för att öfvertygå pafven om att blott den yttersta nödvändighet tvun sit honom att gifva efter för den upphete sade folkstämningen och riksrådets beslut. Till det klerikala bladet Univers berättas, att kejsaren straxt efter grefve Crivellis död skickade det ungerska presterskåapets primas, erkebiskop Haynald, till Rom för att öfverbringa påfven en egenhändig kejserlig skrif2 velse, hvari han hade framställt de grunder, som nödgat honom att, åtminstone formelt; åsidosätta konkordatet, Härpå svarade påfven i en skrifvelse, hvilkens innehåll och ton af den wienska organen Volksblatt beteckz nas som vemodig, men mild;. Enligt den londonska Pall-Mall-Gazette yttrade pårven i detta bref sitt djupa medlidande ned kejsarens af Österrike finkiga ställning och förklarade, att han hvarken kunde eller -ville göra honom ansvarig för de nyss utfärdade lagarne, då han i sådant hänseende var att betrakta som ofri. Inom den antiklerikala och liberala österrikiska pressen råda delade meningar om depna sak. Nägra blad: förneka alldeles, att påfven skickat kejsaren en svarsskrifvelse af detta innehåll; andra deremot säga, att påfven icke blott förklarat kejsaren för ofri, men dessutom tillagt, att hans samvete icke kunde oroas genom ett dylikt tvång, och att han borde gripa det första bästa tillfälle att afskaffä dekreter; som stode i strid med Guds och kyrkans heliga lagar. Österrikes nuvarande representant i Rom är friherre Meysenbug, hvilken man tillskrifver strängt kyrkliga åsigter. Den 1 Juni hade han sin inträdesaudiens hos påfven. Volkszeitung berättar, att påfvens tal vid detta tillfälle väl var försonligt, men att han dock betonade, att ett brott på konkordatet just från Österrikes sida hade berört honom på det smärtsammaste. Neue freie Presse, hvilken går i spetsen för den liberala rörelsen, säger: Det är klart, att jesuiterna betrakta de konfessionella lagarne i Österrike såsom något förbigående, hvilket icke har rättskraft och giltighet; det är godt att ägga märke härtill. ITALIEN. Gazzetta di Firenze skrifver den 6 Juni En af våra korrespondenter i Bologna be-t ättar, att under de senaste nätterna ärreringar skett i flere städer på domstolarnes efallning. Bland de häktade nämner man lere personer, som äro kända genöm sin ställling, sina embeten och sin förmögenhet, De a arresterats såsom starkt komprometterade tt ha varit delaktige i:en vidsträckt assoiation till förfärdigande af falska banksedar. Det tillägges, att i andra städer, bland lem Modena, Milano, Rimini och Venedig lylika åtgärder vidtagits. SPANIEN. Osäkerheten till person och egendom är ör närvarande. mycket. stor i detta. land. Direktören för de sköna konsterna har nylien haft det missödet att bli utplundrad unler en resa till Catalonien; för ett par vecor sedan begicks en stöld invid Madrids vortar i markisens af Salamanca palats, och agra dagar derefter en dylik, kl. 11 f. m., nidt i hufvudstaden hos hertigen af Abranes. Om tillståndet i de spanska landsorterna ttrar en.korrespondent till Independance elge: Det är icke mera fattigdomen, som errskar i Castiliens provinser, det är huna ern med alla dessfasor. Ett bref fån Villapando i provinsen Zamora, görtn smärtull tafla af ställningen: Ett stort antal faniljer ha icke annan födå än ödlor och anra reptiler, efter hvilka de sedan några daar anställa Jagt; de betrakta sig såsom anska lyckliga då de kanna komma öfver tt stycke mulåsneeller hästkött. En död sna, funnen i-en skog i dessa dagar, samude mycket folk: 1 ett ögonblick blef on huggen i stycken och uppäten.: Alla ndtbrukare ha åfskedat sitt tjenstfolk och ina drängar; de flesta döda sina hjordar jr att slippa föda dem och för några dagar. elfva undgå hungerns qval. En af de si a dagarne, tillägger brefskrifvaren, gick jag t för att se om skidfrukterna började skjuta pp; jag fann blott ett hundratal gqvinnor ch barn sysselsatta att gräfva upp jorden ch uppäta fröen. : RYSSLAND.