Aftonbladet – 12 juni 1868, sida 3

in ar on ll. en ig id et et la st tz 2 tt r 11 tbv TAugsb. Allg. Zeitung: Den vapenföra be.folkningen samlas liksom i fjol vid denna tid pe VE OP penningar i beredskap för att understödj: Insurrektionen, hvilken skulle utbryta på fler: punkter. RYSSLAND ocH POLEN. Från Petersburg medelas under den 7 Jun på telegrafisk väg, att genom kejserlig uka en politisk amnesti blifvit förkunnad, hvil ken dock inskränker sig dertill, att alla Siberien befintliga utlänningar ha blifvit be nådade och förvisade med förbud att åte beträda Rysslands jord. Ryska Invalide förnekar på det bestämdaste hvarje samman: hang mellan tilldragelserna i Bokhara oci dem i Kabul och Afghanistan, der den ryska regeringen icke kan utöfva det ringast inflytande. I Moskwa firades den 28 Maj årsdagen a den stora slavförsamlingen genom en subskriberad middag. Hr Pogodin höll vid dette tillfälle ett ändlöst tal öfver panslavismen, hvilket han påstod att alla slaver tala eti ; språk, blott i olika dialekter, hvarpå han påpekade att den ryska dialekten vore kallad att bli det panslavistiska språket. Han slöt sitt tal med den önskan, att polackarne, följande den förlorade sonens exempel i ev:ngelium, måtte återvända i den slaviska familjens sköte. Per telegraf skickades äfven en helsning till de czechiska vännerna i Prag. GREKLAND. Från Athen skrifves den 30 Maj: För fjorton dagar sedan hitkommo åtta deputerade från Kreta för att representera sin ö i kammaren; i förgår ankommo ytterligare två. Man förbjöd dessa attembarkera i Pireus och håller dem tillsvidare i ett slags fångenskap på vaktskeppet. De härvarande kretensiska deputerade, hvaribland äfven fransmannen Flourens, hvilken är borgare på Kreta, vände sig till ministrarne: och begärde att bli upptagna i kammaren. Bulgaris och hans kolleger synas emellertid icke vara benägna derför. Flourens blef mycket uppbragt deröfver; han körde i förgår upp till Keffisia, der hofvet uppehåller sig, och begärde audiens. Det svarades honom att H. M:t för ögonblicket icke hade tid. Derpå visade Flourens ett så opassande uppförande, att poliskommissarien sag sig nödsakad att genast låta arrestera honom. Marseillertidningen Messager du Midi berättar, att Flourens, som är en son till den aflidne franske akademisten Flourens, efter sitt häktande blifvit genom franska sändebudets i Athen försorg förd ombord på det franska postångfartyget, som medtog honom till Marseille. Ankommen hit, blef äfventyraren, hvilken man icke en gång hade lemnat tid att aflägga sin fantastiska kostym (han hade nemligen uppträdt i det kongl. palatset i Athen i kretensisk nationaldrägt). förd till polisprefekturen, som i afvaktan på vidare order från Paris, ställde honom på fri fot. TURKIET. Från Bulgarien meddelas den 1 dennes till mellan bergen. Folket visar sig mycket modigt, emedan det skall ha erhållit utsigt till en nära förestående hjelp från Ryssland. En grefve Apraxin samlar redan i Kursk och Tambow i sydliga Ryssland frivilliga till den slaviska legionen. Afven i Galizien säges föregå en hemlig värfning af ryssar och ryssvänner, och 400 ruthener skola redan ha afgatt till Bulgarien. Hvad som skeri Bosnien bidrager också att stärka bulgarernas mod. I det sistnämnda landet talas det om icke färre än fem distrikter, der uppror skall ha utbrutit, nemligen i Teschan, Gradaiz, Maglajer Nahie, den zerpatska kretsen : och Tuzla. I den sistnämnda trakten finnas tre välorganiserade hopar, som beherrska hela distriktet; Osman pascha har visserligen låtit föra de förnämsta begerna (städernas äldste som väljas bland de kristna) i kedjor till Sawajewo, men denna åtgärd skall ha förfelat sitt syfte, då den blott bragte muhamedanerna att sluta sig närmare till de kristna. Generalguvernören använder de strängaste medel i de lugna distrikterna, men har icke trupper nog till sitt förfogande för att våga ! rycka in i upprorsdistrikterna. Hvad som li också ingifver bulgarerna mod är, att 34 kanoner ankommit till Kilia och vid Ismail, och att dessas transport knappt skall bli hejdad : från rumänisk sida, då det ryska inflytandet : nu skall vara det förherrskande i Bucharest. : Angående den audiens, vid hvilken de icke muhamedanska trosbekännelsernas represen-:! tanter för sultanen uttalade sin tacksamhet för den dem beviljade religiösa likställigheten, innehåller franska Monitören följande:. Audiensen egde rum den 23 Maj. Vid midtiden nämnda dag begafvo sig den grekiska, den gregoriansk-armeniska, den katolskarmeniska patriarken och den israelitiska : storrabbinen till det kejserliga slottet BeglerBeg, åtföljda af de kyrkliga funtionärerna.4 Sultanen mottog de deputerade stående, i det han med en vänlig rörelse inbjöd dem att träda närmare, derpå sjelf gjorde ett steg framåt och sålunda stod i deras midt. Den! grekiska patriarken uppläste en tacksägelseadress, hvilken hans dragoman öfversatte på tarkiska. Sultanen svarade med en fastl: och ljudlig stämma: Jag tackar er förl de lyckönskningar, I till mig framfört; jag gläder mig öfver mina undersåters lycka, hvilka jag betraktar såsom fullkomliga jemlikar till hvarandra. I mina ögon existerar ingen skilnad mellan musulmaner och kristna. De kristnas religion och rätt ha hittills lemnats oantastade, men de kristna egde ännn icke tillträde till de höga statsembetena. Detta var det gamla systemet; numera är dörren till alla embeten, storvizirsembetet inberäknadt, öppnad för de kristna. Förtjensten ensamt skall afgöra vid tillsättningen af. offentliga embeten. Räknen på . mina goda : afsigter; jag åsyftar alla mina undersåters väl ! utan åtskilnad på trosbekännelse och ur-! sprung. Vid dessa ord bemäktigade sig en outsäglig glädje åhörarne, hvar och en ut-:! tryckte sin tacksamhet så godt han kunde : och sultanen sjelf rörd af denna formliga ex-: plosion af tacksamhet, fortfor: Då jag upp-! rättade statsrådet och högsta domstolen, be: j j stämde jag, att i dem skulle inväljas. utmärkta män af alla trosbekännelser, hvilka i dessa stora statskorporationer hade att göra gällande sina upplysta insigter. De skola der sköta göromålen med rättvisans tillhjelp, hvilken är alla regeringars grundval, och inom endet växa. Då .lla mina undersåter äro 6 1 hvarje religiöst samfunds sköte skall förtroi söner af ett och samma fädernesland, så skall ,