Aftonbladet – 9 juni 1868, sida 2

Bademolselle Merquem). Roman af George Sand. Öfversättning af Lea. ANDRA DELEN. Då hon endast var barn, hade hon sjelf fåt manövrera båten, hvarföre hon också kände till stranden med dess blindskär lika noga som den äldste fiskare på Canielle. Också uträttade ofta hennes lilla båt, förd af den utvalda frivilliga besättningen, saker, som ingen annan skulle uträttat. Det var således fullt allvar att hon i egen person styrde och anordnade ett helt räddningsarbete. Till denna skicklighet och dessa naturliga medel, ville nu bönderna gerna foga någonting öfvernaturligt. Jag vet en dam bland mina bekanta som var nära att blifva kastad öfverbord på italienska kusten af några matroser, derföre att hon en stormig dag kommit som passagerare FÅ deras fartyg, klädd i svarta plymer, med vilka de påstodo att hon upprifvit ovädret. Celies sjömansmössa, hvaråt madame Malbois på ett så älskvärdt sätt roat sig, var för fiskarena vid Canielle ett räddningstecken, likasom Henrik den fjerdes hvita fjäderbuske för hans soldater. Om hon velat trotsa vågorra utan mössa, skulle de alla besvurit henne att icke ge sig af, men om hon det oaktadt gjort det, skulle de varit färdiga att dö för och med henne. Hon var tillbedd icke endast med denna upplysta känsla, som har fullt medvetande om sin tillgifvenhet och kan göra sig reda för den dyrkade personens värde, utan äfven med denna trogna och alltid litet ) 8e A. B. nr 113, 116, 119, 121—123, 126—128 och 130.