Har han icke talat med er om gossen? Kors! då känner pi ju inte till hela historien. Jag är inte nyfiken. Hå, på tocka historier kan en allt vara nyfiken, menade bonden, och om ni vill se pysen, så... ah, han är präktig, ska ni tro, så klok och snäll och söt på alla vis. Jag kan få reda på det der en annan gång, sade jag, uppresande mig från den gamla strandade båten, på hvilken jag suttit. och aflägsnade mig med Stephen med ett utseende af den fullkomligaste likgiltighet för att höra något vidare. Detta var i sanning en hjeltemodig handling, ty jag trodde mig nu vara Celies hemlighet fullkomligt på spåren; men som dessa hedersmenniskor tycktes vara så lösmunta, ville jag, utan att direkte fråga dem, få reda på saker och ting ändå, för att en dag sanningsenligt kunna säga mille Merquem att jag icke blottställt henne genom en feg och rå nyfikenhet. Jag gick strandvägen tillbaka, då Stephen skyndade efter mig. Gå icke der, utropade han, för f-n! floden kommer och tar er innan ni hinner skynda undan från de der obeqväma krokarne. Gå i stället den gångstigen ni ser deruppe. Denna ledde tiil tornet och således nekade jag bestämdt att klättra dit upp. Prat, sade en ung, ljushårig man af hög växt och som det tycktes af en herkulisk styrka, det är ingen konst att klättra upp der; den vägen gär fröken alltid sjelf. Just derför var det, som jag icke ville gå den. Det skulle icke kunna sägas att jag satt foten inom hennes område. Jag svarade, att jag alls icke var rädd för svindel, men att jag icke hade rättighet att gå igenom parken vid Canielle. Ni kommer icke att gå derigenompn, sade.