Aftonbladet – 4 juni 1868, sida 3

stora intelligens var icke tillräcklig att ersätta Celie de hjerteoch familjefröjder hor saknade. Hon var visserligen lärd, äfver hon, och de lärda ha icke tid att ledas vid men en qvinna kan dock icke så helt och hållet afstå från behofvet att i högre mening lefva. Hon hade säkert sina dagar af lidande och förtviflan eller åtminstone sina stunder af oro och obestämda önskningar. Den hor älskat var henne kanske icke värdig elle fanns icke mer. Hon var trettio år, passionernas och svagheternas ålder. Montroger är ett nöt, sade jag för mig sjelf, och jag, som är förälskad i denna qriana till den grad, att jag ordentligt lider eraf, skulle väl jag låta binda mig af deras omdöme, som påsta att hon är osårbar; skulle jag låta afhålla mig från min plan al den klokhet, med hvilken hon vet att bevara sig, af det hemlighetsfulla dunkel som omger hennes bostad, af fruktan att synas löjlig eller att likna en af dessa trankila älskare, som äta sina fyra goda mål om dagen, i stäl let för att klättra öfver murarne och låta hundarne sönderslita sig?... Den simplaste tjuf riskerar för en usel vinst allt hvad han eger och galererna till på köpet, och då det är fråga om att ingifva och vinna kärlek — skulle då en behjertad man icke våga allt! Mitt beslut var fattadt. Jag svor inom mig en dyr ed att genomtränga hemligheten af Celies fordna kärlek, att söka utplåna den ur hennes minne och att göra mig älskad, flskad — till hvad pris som helst, gällde det till och med -uppoffringen af min frihet. Tanken på en sadan uppoffring förskräckte mig, men jag insåg snart att jag dervid hade föga att frukta — eller hoppas. Emedan mademoiselle Merquem så högt älskade friheten, emedan ett allvarligt, fast öfverspändt löfte till Montroger band henne vid det ogifta ståndet, hvilka ovanliga händelser skulle icke tima, för att vi båda, hon och jag, som i lika hög grad tycktes afsky de äktenskapliga banden, skulle låta binda oss af dem? Man kunde således tänka att hon skulle, ifall jag lyckades göra mig älskad, bedja mig upp