Aftonbladet – 3 juni 1868, sida 3

) skedde ocksa. Plötsligt skallade derefter rotl pet: Till senaten! och genast satte sig hela hopen i rörelse till Luxemburgpalatset. Dittills hade ingen polis visat sig. Men i det ögonblick, då studenterna ankommo till nyssnämnda palats, ryckte en afdelning polisbetjening fram och gjorde min af att viljaför-. svara palatset. Studenterca, som icke buro . någonting allvarsamt i skölden, utbrusto i Igapskratt och anträdde återtåget. Men polisen följde dem, och flere slagsmål föreföllo. En student greps i håret, kastades till marken och misshandlades illa. Hans kamrater ville befria honom, och det skulle troligen I blifvit ett allvarsammare handgemäng af, om ;licke en polissergeant mellankommit och geInom försonliga ord stillat de båda partiernas Istridslust. Professor Såes föreläsning den 27 Maj bivistades åter af ett stort antal stuI denter. När ban inträdde i salen, utbrast Jett bifallsropande, som varade i 10 minuter. I Föregående dagen hade äfven en stor skara I studenter begifvit sig till senatorn S:te Beuve, för att bringa honom sin hyllning; han tackade med nägra vänliga ord. Inom kort skola, berättar Avenir national, i de olika departementen omkring tjugu nya tidningar börja utgifvas, hvilka alla komma att intaga en sjeltständig eller oppositionel ställning. Senaten har efter ett par dagars diskussion med 86 röster mot 24 antagit lagförslaget om församlingsrätten. Prins Napoleons resa till Tyskland och Orienten är nu bestämdt besluten, och han skulle redan den 1 dennes lemna Paris. Bland städer, som prinsen kommer att genomresa, nämnas Carlsruhe, Stuttgart, Minchen, Wien och Konstantinopel. Deremot är det icke fråga om att besöka hvarken Galizien eller Donaufurstendömena. ENGLAND. Underhuset har med 77 röster mot 72 antagit Labouchdres förslag att underkasta de diplomatiska utgifterna parlamentets kontroll. Lord Stanley bekämpade förslaget. Feniern Barrett, som dömts till döden, för det han påtändt det krutkärl, som förorsakade så många olyckor i Clerkenvell, afrättades den 26 Maj i London. Aftonen förut gjorde Bright i underhuset ett sista försök att rädda denne olycklige, ej allenast i deras namn, som tro honom vara oskyldig, utan äfven för principen om dödsstraffets afskaffande. Han yrkade, att domen skulle pröfvas offentligt af en domstol och icke af en regeringskomite. Inrikes-ministern svarade, att pröfningen redan skett och att lagen borde ha sin gång. Afrättningen hade lockat ut en mängd askådare, som gåfvo luft åt sina sympatier för delinqventen, hvilken med lugn och fasthet gick till döden. NORD-TYSKLAND. Lagen om bysättningstvångets afskaffande inom Nordtyska förbundet, daterad den 29 Maj, kungjordes redan följande dagen genom f Staatsanzeiger och utkom den 31i förbundsförfattningssamlingen. Samtidigt härmed offentliggjorde det preussiska officiella bladet en befallning från justitieministern till samtliga myndigheter i första instansen, att draga försorg om alla bysättningsfångars sättandeils frihet omedelbart efter den nya lagens pug blikation. u g a c i q q L Å Rörande det i Memel föröfvade mordet på kretsdomaren och tillförordnade allmänna åklagaren Labes, hvarom telegrafen för några dagar sedan berättade, erfar man nulg följande detaljer: Labes hade låtit häktalg en fru. Hennes man begärde hennes frigif-T vande, och då detta vägrades tilldelade han( Labes två knifstyng, det ena i bröstet, detlt andra i underlifvet. Mördaren blef blottp med den största möda afväpnad och häktad. Hr Labes afled på natten under svåra plågor. F ÖSTERRIKE. , n Den 25 Maj har kejsaren af Österrike unk dertecknat de tre af riksrådet beslutade konfessionella lagarne. Den första, äktenskapslagen, återinför den allmänna borgerliga lagbokens bestämmelser om katolikers äktenskapsrätt och lägger det juridiska afgörandet S i katolikers äktenskapsmål under de verldsliga domstolarne, samt gifver en vilkorlig tillDN låtelse till att ingå civilt äktenskap. Denl? andra, skollagen, undandrager skolväsendet N med undantag af religionsundervisningen frän j dess hittillsvarande afhängighet af kyrkan? och lägger det under verldsliga myndigheter, hvilka äfven skola ha tillsyn öfver de skolor och undervisningsanstalter, som upprättas af!D religionssamfund för dessas egna medel. Denim tredje, den interkonfessionella lagen, med-s; delar bestämmelser om barnens religion, om b öfvergång från den ena kyrkan eller religionen till den andra, om utöfvandet af guds-k, tjensten och själavården, om afgifter och uth; ylder (blott till ens egen kyrka), om be-!m orafningar och om festdagar. Det är icke lst itan betänksamhet kejsar Frans Josef tagit detta vigtiga steg, som innehåller ett upphäfvande af konkordatets bestämmelser och derför nästan måste framkalla en brytning med påfvestolen. Då hans ministrar förelade honom lagarne till underskrift begärde hanS betänketid tills efter sin återkomst från Unsern, i det han ville göra ännu ett försök att uppnå en förlikning med påfvestolen; men då denna visat sig orubblig häri som i allting, r kejsaren omsider beslutit sig för att stadsta dessa lagar, hvilka införa verklig religionsfrihet i Österrike. Denna tilldragelse helsas, såsom man kan tänka sig, med utomordentligt jubel uti Österrike. Kejsaren är i detta ögonblick mer populär än någonsin, och hans popularitet har om möjligt ökats genom ett svar, som han gifvit de österrikiska utj ställarne från Paris vid en audiens, han samma dag gaf dem. Han yttrade nemligen, med hänsyftning på dagens tilldragelse: Jag ir fast bestämd på, att till lösningen af den höga uppgift jag uppställt för mig, obrottsigt frambärda på den väg som jag, beträdt och på hvilken jag hoppas att föra Österrike en lycklig framtid till mötes. N Som ett märkligt sammanträffande framhålles, att deputeraden Minhlfeld, hvilken hale varit den skickligaste och mest energiske ?: örkämpen för religionsfrihetens införande iS terrike, just begrofs samma dag som kejren stadfästade de konfessionella lagarne.: Mihlfeld var för öfrigt en stel centralist och n förfäktare af tyskhetens herravälde i det de österrikiska kejsardömet. 0 RYSSLAND ocH POLEN. hö Den stora nationalfesten i Prag den 161de Maj, i anledning af grundstenens läggande er ill teatern derstädes, har äfven blifvit firad oc uti Petersbur och Mosk I Moskwa ge-ler a BE ,