Aftonbladet – 30 maj 1868, sida 3

De vittna än på prosa än på meter Om allt det vetande som fått ett rum, Inom de fyra, lärda Fakulteter Och Consistorium amplissimum. i Den förstas kunskapssfer kringstrålar kyrkan, Den Högstes Tabernakel på vår jord. O må hans sanna himlaburna dyrkan Uppblomstra så i Söder som i Nord! Må tron och hoppet, kärleken och friden i Som Englar vandra med oss hand i band; I sorgen trösta, stärka uti striden Och ieda till värt rätta fosterland! Den andra tyder bokstaf, tyder anda I lagen, grunden, hvarpå stater stå, Att de ej rätt och orätt sammanblanda, Men skilja noga mellan dessa två På Themis våg. Då knytes samhällsbandet, På hvilket Amalthea stiger opp Och sprider sina frukter öfver landet, Som floden vattnar fältet i sitt lopp. Den tredje offrar på Hygieas altar, Hvem lyssnar icke till Gudinnans röst? När hjertat klappar eller pulsen haltar, Ger hon åt oss en efterlängtad tröst. Vet är väl blott ett jordiskt lif, hon räddar, Men lifvet dyrbart är i hvarje form, Den fjerde må det väl ti ; Ett snillets, lärdomens palladium, Den pröfvar begges halt och samlar alla Apollos söner på Parpassens rum. Olympus, Helicon stå der i blomma, Homerus. Plato lefva opp igen; Fast snillen jemnt gå bort och snillen komma, Är snillets ljushaf icke uttömdt än. Jastalias källa Mimers djn ch Jacobsbruvnen, dit Ni lott den rika kung! ätet ifrån hiv gudagåfva, sänd till jorden, Behåll, bevara den från slägt till slägt, Och låt dess rikdom sprida sig i Norden Med ljusets stråle och med vindens fläkt. Så tankeströmmen flöt från Winstraps tunga. rhundraden ba blomsterstrött hans graf, Må minnets tärnor än havs ära sjunga Och fläta lagern kring bans herdestat! Förklarad skåde han i dag från höjden Till templet som han förr tog i sin värd, . Till Linosävet och till jubelfröjden