— Ifrågasatt upphäfvande af den 8. k sillpackareafgiften. Genom öfverståtbållareembetets den 20, Maj 1845 utfärdade kungörelse är bland annat förordnadt, att för lakegods, som sjöledes eller landvägen till Stockholm ankommer, skola packarne, h här i stad bilda ett särskildt iag under benämning sillpac! laget, ega att uppbära afgift med 4 skillingar bko ör hvarje hel tunna och 2 sk. för hvarje half tunna och så vidare, att af köpare och säljarestill hälften hvardera betalas; hvilken afgift numera enligt d. drätselkommissionens beslut den 23 April 1 utgår med 17 öre för hvarje heltunna och i förhållande derefter för mindre mål. Då emellertid, sedan berörde kungörelse utfärdades, förändrade förhållanden in t, dels genom fiskeristadgan af den 29 Juni 1352, som 1 26 lemnar köpare af fiskvaror fritt, att, innan ban varan emottager, låta densamma besigtigas och ompackas eller icke, dels ock genom den frihet i handel och näringar i allmänhet, som efter uti dande af k. förordningen om utvidgad näringsfrihet af den 18 Juni 1564, numera eger rum, synes öreskriften derom, att för allt lakegods, som till Stockholm införes, afgift skall till sillpackarelaget utgöras, vara föråldrad och icke vidare böra tillämpas. olja häraf och med föranledande särskildt af en utaf åtskilliga handlande i Stockholm till drätselnämndens första afdelning ivgifven skrift, deruti de anhållit om befrielse från skyldighet att för Iakegods, som till staden införes, erlägga afgift till sillpackarelaget, bar afdelningen hos öfverståthållareembetet hemställt, att, derest icke öfverståthållareembetet skulle anse dei detta ämne för Stockholm hittills tillämpade särskilda föreskrifter numera upphört att vara gällande, öfverståth reembetet ville förordna, att den stadgade afgitten till sillpackarelaget icke skall utgöras i annat fall än då k re eller säljare detsamma om biträde anlitar, afvensom att afgiften icke i något full beräknas för annat gods, än det som verkligea besigtigas eller ompackas.