Aftonbladet – 28 maj 1868, sida 3

komiten genom detta beslut velat anticiper bestämmandet af åt hvilken statyens utfö rande skall uppdragas. . Departementet för det inre har antagit ar kitekten Langlets förslag och planritning ti den nya börsbyggnaden i Drammen. UTRIKES. FRANKRIKE. I senaten fortsattes den 22 dennes debat ten öfver petitionerna rörande den högre un dervisningen. Såsom regeringskommissarie ta lade statsrådet Ch. Robert mot och baro Vincent. för petitionernas ,öfverlemnande til undervisningsministern. . Afven Michel Che valier bekämpade petitionerna. Ch. Robert undervisnings-ministerens generalsekreterare öfvertygade i ett ganska intressant tal, hvarj opartisk åhörare om orimligheten i hela de af det klerikala partiet tillställda angreppet Han uppläste bland annat en hel mängd bre och förklaringar från, fakulteten i Paris och de särskilde för materialism beskyllde professorerne, i hvilka den fria vetenskapliga forskningen försvaras och petitionernas upphofsmäns trovärdighet ställes i den bedröfligaste dager. Enligt den jesuitiska traditionen ha petitionärerna gjort sig skyldige till den skamligaste förvrängning och förfalskning af de citationer ur föreläsningar, böcker o. s. v., som de anföra. Tal. visade, att hvad desse anklagare kalla materialism, i sjelfva verket icke är någonting annat än den medicinska vetenskapens nya metod, hvilken icke längre förbinder sig med ett filosofiskt system, utan endast tager till uppgift att bevisa de fakta, som äro af intresse för henne: den experimentala metoden, som nu är den bestämmande för alla exakta vetenskaper. Denna metod är icke irreligiös, utan har helt enkelt ingenting med religionen att skaffa; medicinen är derigenom hvarken katolsk, protestantisk eller judisk eller ens filosofisk, utan blott och bart medicin. . (Bifall). Tal. sysselsätter sig derefter utförligt med animisternes, vitalisternes och experimentalisternes särskilda medicinska skolor, han förirrar sig till och med på den Gintherska filosofiens område, men kommer på denna omväg snart till den andra delen af sitt föredrag, nemligen till beviset för, att den s. k. undervisningsfrihet, som petitionärerna fordra, i sjelfva verket blott förr eller senare skulle leda till återupprättande af den kanoniska, auktoriteten för vetenskapliga saker. ÅA andra sidan gör regeringens representant sina motståndare den eftergiften, att hädanefter alla teser skola kontrolleras af undervisningsministern. Hvad tilldragelserna vid prof. Stes föreläsning beträffar, så menar tall att. man icke finge betrakta vissa demonstrationer af gamla, förderfvade studenter, från hvilka fakulteten icke kan befria sig, såsom karakteristiska för den anda som lifvar hela fakulteten. Hr SÅe sjelf är hvarken materialist eller ateist, lika litet som professorerna Robin och Vulpian, hvilket tal. bevisade ur föredrag och bref af dessa vetenskapsmän sjelfve. Med yrkande att petitionerna skola läggas till handlingarne, slutade tal. sålunda: Petitionens öfverlemnande till regeringen med alla hennes motiver, ett sådant öfverlemnande med beskyllning för ateism och materialism mot statens undervisning, ett sådant öfverlemnanle med hela vår lärarekår på de anklagades bänk, med allt detta förtal, dessa angifvelser, dessa stympade citationer, . dessa förfalskade fakta vore ett högst betänkligt steg, vore ett hot mot vetenskapens frihet och en uppmuntran för lidelserna, hvilka med hvarje lag allt djerfvare framträda. Senatens önskan (och regeringen åelar den) är, att ingen professor må gå utöfver sin specialitet, att ilosofien och den exakta vetenskapen må gå hvar sin väg. (Bifall). I afseende på de mot vår högre undervisning framställda anlagelserna är petitionens läggande till handingarne den enda önskvärda lösningen. (Lifigt bifall). Härefter uppträdde baron Vincent, en passionerad klerikal, som framkastade nya beskyllningar mot lycterna i provinserna och härvid till och med citerade ett ställe i föetalet till Frankrikes historia af Duruy sjelf. Ian beskyllde denne till och med att tro på nenniskans härkomst från aporna, hvilket öranledde undervisningsministern till en liflig orotest och några anmärkningar öfver hela eskaffenheten af den polemik som hans motståndare finna passande. Michel Chevalier uppträdde härefter till försvar för vetenskapens frihet. Han ansåg lenna nödvändigt böra vara allmän, till förnån för alla skolor, katolska, protestantiska ch israelitiska, och dessutom visa vetenskan aktning, d. v. s. icke påtruga metoder, inskränka doktrinerna till det eller det ället i bibeln eller psalmerna. Han uttalade I slut den önskan, att en ny gallikansk cyrka skulle grundläggas och kardinal Bonnechose ställa sig i spetsen för denna föryngrade gallikanism, hvilket förmådde hr de Lagutronniere att ropa bifall åt talaren. Under följande dagens plenum talade karlinal Bonnechose, undervisningsministern Dury, Choix-dEst-Ange och Ch. Robert. Rouher, som är illamående, vistas på landet. — Sedan desse talare yttrat sig dels för och dels mot petitionerna, skred senaten till omröstning, hvärs utgång blef att 85 röster mot 33 beslöto lägga till handlingarne petitionen om den högre undervisningens frihet, samt 80 mot 43 fattade samma beslut rörande den mot medicinska fakulteten i Paris riktade anklagelsen mot materialism. BELGIEN. Kamrarnes session närmar sig sitt slut. I ett af representantkammarens senaste plena gaf lagen om främlingars utvisande ur landet den liberscla oppositionen anledning till ett anfall mot ministören, för det general Prim och några andre blifvit utvisade. Justitieministern Bara genmälde, att de utvisade hade på belgisk mark konspirerat mot vänskapliga regeringar och att regeringen icke bort tilllåta det. NORD-TYSKLAND. Om den till tullförbundsrådets och tullparlamentsmedlemmarnes ära anordnade festresan till Kiel meddelas följande: Deltagarne i festresan anlände i söndags kl. half 6 på morgonen till bangården i Altona, der de mottogos ar stadens borgmästare. med ett tal, i 1 1. a CM eg dd llhada se