Aftonbladet – 26 maj 1868, sida 3

T0n, Som der SynEeS, omCIios Insandarte Iran Darmstadt till Frankf. Journal förklarar, att ännu icke någon bestämmelse eller aftal träffats om Mainz-frågan, åtminstone hvad hessiska truppers förläggande till Mainz angår, och att tidningarnes alla meddelanden derom äro oriktiga eller åtminstone förhastade. Vestslesv. Tidende skrifver: Då pastor Stapel i Bröns söndagen den 26 April efter vanligheten skulle förrätta gudstjensten i sin sockenkyrka, visade sig att utom klockaren icke en själ var tillstädes, kyrkan var öde och tom. Detta är långtifrån något enstaka fall under pastor Stapels embetsutöfningi nämnde by, och det är således naturiigt, att der, hvar gång slikt inträffar, blir messfall. Men nu ville olyckan, att der denna söndag skulle lysas till äktenskap för två brudpar, och det till på köpet för tredje och sista gången. Här voro goda råd dyra, men ett fanns likväl: bälgtramparen vid orgeln blef hemtad för att vara vittne vid lysningen, denna verkställdes, och dermed var gudstjensten förbi för den gången. OSTERRIKE. Den czechiska nationalfesten i Prag den 16 Idennes har varit så imponerande, att äfven Ide tyska bladen måste medgifva att den var ganska lyckad. Ehuru de officiella talen vittnade om försigtighet och moderation, antog dock festen efter grundstenläggningen en afgjord politisk och panslavistisk prägel. Vid banketten upplästes en mängd telegramImer från den slaviska verldens mest olika trakter. Från Bulgarien hade woiwoden Panojot, hvilken är en af hufvudledarne för den antiturkiska rörelsen insändt en lyckönskningsdepesch; från de galiziska ruthenerna hade inträffat en mängd telegrammer; äfven de polska seminaristerna i Lemberg hade: sändt sin lyckönskan. Från Mitrowitz (vid Militärgränsen) blef under starkt jubel uppläst ett telegram, hvilket slöt med orden: Er heder är den panslaviska hedern I en depesch från det sydliga Ungern hette det: Måtte den nuvarande samdrägten bland slavafolken kasta sitt lysande skimmer öfver Hvita Berget, Tatra och Balkan. — På kulturens grundval skall det slaviska frihetstemplet uppresas. Hell det czechiska folket! Från medlemmarne af slava-komiten i Pe-J tersburg hade inträffat ett längre telegram, hvilket slöt med den önskan, att på denna : dag äfven det ryska språket måtte bli hördt ! vid sidan af de andra slaviska tungomålen. j Redaktionen af Golos i Petersburg skickade sina hjertligaste önskningar till den panslaviska festen. Från den galiziska staden Stanislowow hade professor Lawroski och flere prester i ett telegram uttalat sin hänförelse för denna för Böhmen så minnesvärda dag, hvilken skulle stärka den panslaviska likställigheten. — Invånarne på den ryska fästningen Kronstadt, hvarest under det panslaviska festtåget till Moskwa i fjol hölls en lysande bankett, hade tillika med en del af den ryska marinens officerare uttalat sina bästa önskningar för nationalteaterns fulländning till heder och gagn för det czechiska folket och den czechiska kronan. Från den historiskt berömda staden Tabor (Böhmen) hade ingått följande telegram: Slava för (Hell) den segerrika Venzelskronan! Slava för likställigheten! Slava för det czechiska folkets tappra ledare!, Talen vid festbanketten öppnades med en skål för Böhmens konung,. — Historikern Palacky utbragte ett lefve för Böhmens framsteg, civilisation och le litteratur; Rieger talade om den böhmiska b kronans och det böhmisk-mähriska folkets 3 omistliga rättigheter och uppmanade nationen att försvara dessa rättigheter med lif och blod. J Stormande bifall. Alla ropa: Ja, vi svärja 1 et!,) Två skålar blefvo utbragta för fast 1, och innerlig sammanhållning mellan Böhmen r och Mähren. Sladkowsky slöt ettlängre före-!k drag med ett lefve för samtlige slavers soli-d daritet, hvilket blef besvaradt med slava-, h viviooch ura-rop, som icke ville taga ända. Med stor uppmärksamhet följde festmedlemg marne professor Lamanskys (från Petersburg) Is ryska tal om den slaviska litteraturens be-d tydelse för framtiden. Dessutom höllos talle! på kroatiska, serbiska, slovakiska, sloveniska och vendiska språken. En gäst från det Ip sachsiska Lausitz uttalade en önskar om slasl vernas snara förening och seger. Ryske pro-ci fessorn Neranovic lät den slaviska iden lefva, ) e Kubin från Moskwa skildrade den slaviska rldens stolta framtid, Novak (en af ledarne ,, ör slovakerna i Nordungern) uttalade det p opp, att czecherna aldrig skulle glömma sina i oröder i Ungern 0. s. Vv. at Man ser, att de pansläviska hågkomsterna !3 rån den etnografiska kongressen i Moskwa innu äro mycket lifliga. De tyska bladen i Wien förklara, att man nu mäste uppgilva ioppet om att komma till en vänskaplig för1; ikning med ezecherna. Neue fr. Presse skrif-1be er: Frågan mellan tyskar och czecher ilor 3öhmen har blifvit en maktfråga och kan en Blott lösas på maktens väg. Vi acceptera zechernas sträfvanden såsom fakta, men vi st ro fast beslutna att icke vika ett steg till-pe aka. Czecherna äro inneslutna af ett tyskt va Ite och genomfårade af tyska språkoch pl ulturlinier; det är dessa geografiska förhål-n anden, som de icke kunna undandraga sig. la Tyskheten i Österrike är en fast sluten masde a, och den har ett utmärkt, ryggstöd i 40 lra nillioner stamförvandter, hvilka ega språk, istoria och rätt gemensamma med oss. I anning, om der bodde lika många tyskarlm a bada sidorna om Leithafloden, skulle lgi ssterrike aldrig ha blifvit deladt i två delar. fe Vi vilja icke ga till rätta med czecherna,nä nen blott varna dem för att alltför käckt fö mana maktens afgöranden. För Böhmen s det blott två vägar: antingen behåller ne jet sin nuvarande ställning inom rik: ingen, och då skola de czechiska sträfvan-ne ena förblifva fruktlösa, eller lyckas det förrö zecherna med tillhjelp af adeln och reaktio-, Nl en att störta den nuvarande författningen qe ch återinföra Beleredis system. I så falllsti öra de Tysklands svällande makt in öfver på )sterrikes gränser. Hvilket öde som då vänka ar dem, kunna de se genom att kasta en lick på Vestpreussen och Posen. Den a nakt, de tyska österrikarne hota czechernalme red, är således Preussen. Det är icke för-la ta gången äfven österrikiska blad, antyda, hba tt under kritiska förhållanden (ÖOsterrikes. pplösning) Preussen å Tysklands vägnar bör ga Böhmen i besittning. Czecherna vetalpna etta mycket väl; det är närmast af denna lso rund de lagt varet för sin nationalitet ej ryska czarens hand. ra Till hvilken grad den czechiska frågan säter tyskarne i Österrike i spänning, synes fven af följande anmärkningar i Neue fr. latt underrättelsen att kejsaren den 7ldo RR ed 0 RR RI MEM AP METR PA I HA mf Row OM j f mar Ryrket bytta 4 få RR RR RH MN HH AA