—— SUNNE TER PRE FF 0 naturligt, men uppmanade henne likväl enträget att gifva efter för majoriteten, isynnerhet som denna inneslöt alla de skotska medlemmarne. I samma anda yttrade sig Bouverie. Cochrane, sir Charles Russell, sir L. Palk och andra konservativa ledamöter förklarade deremot, att för regeringen återstod endast valet mellan afsked och parlamentsupplösning, och några af dem fordra öppet, att hon skulle välja den sistnämnda. Sedan flere liberala, bland dem till och med Gilpin, uppmanat regeringen till eftergifvande försonlighet, antogs Disraelis förslag, och debattens fortsättning bestämdes till i dag. Under samma plenum förekom ett intermezzo, som är alltför karakteristiskt att med tystnad förbigås. Taylor frågade ministern för Irland, lord Mayo, om det var sannt, att en fånge i Mountjoy-fängelset i Dublin, hvilken till sin religionsbekännelse var unitarie, genom flera dagars inspärrning i straffeell vid vatten och bröd genom fängelsestyrelsen blifvit tvungen att antaga den anglikanska, presbyterianska eller katolska religionen, hvarpå han slutligen omvändt sig till den sistnämnda. Ministern förklarade ianledning häraf, att ett fall väl förekommit, på hvilket den framställda frågan tycktes syfta, men att denna historia timade för tre år ses dan. Förhållandet varj följande: Den 31 Juli 1865 blef en brottsling vid namn John Brophy, äfven kallad hedningen OLeary, aflemnad till ofvannämnda fängelse och afgaf bland de uppgifter, som enligt reglementet skulle antecknas rörande hans. religion, den förklaringen, att han icke tillhörde och aldrig besökt någon kyrka. Han var helt enkelt hedning och ville icke underkasta sig något slags religionsundervisning, Fängelseföreståndaren, något bragt ur fattningen genom detta mot rutinen stridande yttrande, rådfrågade direktören, och denne, en gammal soldat, afgjorde saken sålunda: För tre trosbekännelser, den anglikanska, presbyterianska och katolska, finnas själasörjare anställda vid Mountj oyfängelset, fången har ingen religion, i rullorna finnes en kolumn med öfver skriften trosbekännelse, den måste ifyllas; saken är således helt enkel: fången erhåller kategorisk befallning att bekänna sig till endera af de tre i fängelset förutsatta bekännelserna. Han vägrar och går för sin ohörsamhet i tre dagars straffeell på förknappad kost. Ur cellen går han såsom sjuk till fängelsesjukhuset under fyra dagar, men vägrar äfven derefter att bekänna. sig till kristendomen. Med ett ord, det -behöfdes: ytterligare tre dagar i straffcellen för att bringa en moderna hedningen på bättre tankar, hvarefter han slutligen, öfvertygad genom direktörens argumenter, antog den katolska läran. Under högljudt skrätt åhörde unders uppgifter rörande detta märkvärdiga fall och huset statssekreterarens enkla och sakenliga! inhemtade till slut med tillfredsställelse, att regeringen, sedan denna tilldragelse kommit : till hennes kunskap, infordrat berättelser från de öfriga fängelserna om det brukliga förfa-. randet der vid sådana händelser samt på lämplig tid skall föreslå en instruktion för framtiden. Den petition om valrätt för qvinnan, hvilken nyligen inlemnades till underhuset, har 21,757 underskrifter. I spetsen stå mrs Sommer villes och miss Florence Nightingales namn. NORD-TYSKLAND. Det demokratiska sällskapet i Berlin har den 15 dennes hållit ett offentligt möte för att bana väg för en förening af folkpartiet i Nordoch Sydtyskland. Salen och tribunerna voro uppfyllda af flera tusen menni-skor. Bland andra var ett stort antal. sydtyska och sächsiska medlemmar af tullparlamentet tillstädes. Bokhandlaren Jonas, ordförande i det demokratiska sällskapet, öppnade förhandlingarne. Ett blodigt krig, yttrade han, har. skilt Tysklands stammar från hvarandra. Atta millioner tyska österrikare äro nu lösslitna från oss och måste sjelfva skapa sig en framtid utan att kunna hemta kraft af föreningen med Tyskland. Och hvar finnes enheten inom det nordtyska förbundet? Samma höjd i skattebördan och ett likartadt tändnålsgevär, deri ligger hela enheten (bifall); en oerhörd stränghet mot pressen, folkrepresentationens vanmakt och tillbakavisandet af de blygsammaste önskningar om inre reformer, detls är friheten i det nordtyska förbundet (lifligt 1 bifall); en ständigt fortfarande fruktan föri krig, det är dess makt; minskning i national-s välmågan, en stigande tryckning på handel lt och vandel och oöfverskådliga tåg af ut-i vandrande medborgare, det är det nord-( tyska förbundets välsignelse (bifall). Depu-ls teraden Oesterlen från Wirtemberg yttrade: dc Det finns ingen oöfverstiglig klyfta mellan i syd och nord. I hafven kämpat emotld oss, men I haten oss icke (nej! nej!), Ilf r t n I ä S I hafven öfvervunnit oss, men förakten oss icke (nej! nej!). Nationalföreningens medlemmar vilja tillvägabringa enhet medelst Tysklands underkastelse under storstaten Preussen; det demokratiska partiet deremot lä söker uppnå enhet genom en federativ förbindelse mellan alla tyska stater och stammar. Kolb (från Baiern) höll likaledes der-s på, att någon allvarsam littrtag icke före-s tanns mellan syd och nord, och då man hade d beskyllt sydtyskarne för att luta åt ultra-!s montanismen, var detta lika ogrundadt, som o när man beskyllde dem för hat mot Preus-o sen eller för 1artikularism. Skattebevill-!1 vingsrätten hade nu, men icke utan hårdajn strider, kommit i folkrepresentationens hänsl ler. Denna rätt borde blott uppgifvas närs: len blefve lagd i händerna på en folkrepre-g tation för hela Tyskland (bifall), men tillf rdel för militärismen, absolutismen och d esarismen borde den icke uppgifvas, (Stor-le nande bifall.) Freisleben (från Wirtem-m erg) talade i samma riktning som hans joc andsman Oesterlen. Hans parti skulle, som vc an sade, taga plats i det tyska parlamen-sk et när friheten vinkade vid dettas dörr.ler PRESTERAR EA ER er NEON Hvilken skada! Ni gifver genom edrah toner lif, kärlek och ungdom. st Nåvälv, log Kon, nu skall ni gifva allt: det der i mitt ställe; min eld har slocknat.1