Article Image
NORGE. Den 17 Maj, årsdagen af norska konstitu tionens antagande på HEidsvold, firades Kristiania på ett särdeles festligt sätt. Hög tidligheterna började redan på middagen, d Ihufvudstadens skarpskyttekår på fästnings I platsen fick till sig ötverlemnad den fana som Kristianias damer förärat densamma Med anledning deraf att statyn öfver Christi Jsamma dag aftäcktes i Bergen samlades kl. i studentersamfundets stora sal ett stort an tal äldre och yngre bergensare, af alla sam hällsklasser, under presidium af pastor S Brun, och beslöto afsändande af ett telegran till födelsestaden, med uttryckande af sit deltagande i den hyllning, som der egnade minnet af en utmärkt medborgare. Tele grammet undertecknades af omkring 200 män hvaribland flere af den berömde patrioten samtida och närmare bekanta. Samtidig höll Kristiania Arbeidersamtund ett möte der dess formand, Eilert Sundt, med ett själ fullt och hjertligt tal till samfundet öfverlemnade en till detsamma skänkt fana, a hvitt siden, med arbetets och sångens emblemer. Eftermiddagens festligheter hade sin glansPa i folkfesten på Klingenberg, som var esökt af omkring 4500 personer. Kl. 5 satte sig det stora festtåget med sina fanor i rörelse från fästningsplatsen, och tog vägen öfver Kyrkooch Carl-Johans-gatorna till platsen framför storthingsbyggnaden. Flera af de hus man under vägen passerade voro rikt dekorerade med norska och svenska flaggor. Sedan den framkommit till storthingsbyggningen, uppställde sig processionen vid begge uppgångarne och närmast deromkring, medan en ofantlig folkmassa fyllde Eidsvoldsplatsen och sträckte sig långt nedåt Karlohans-gatan. Prof. Schweigaard framträdde nu till granitbalustraden och höll talet för grundlagen, som ofta afbröts af starka bifallsrop. Sedan byråchefen Roll derefter utbragt ett lefve för norska storthingets förste man, professor Schweigaard, hvilket beledsagades af skallande hurrarop och fanfarer, tågade processionen till en i Kristiania ännu qvarlefvande Eidsvoldsman, amiral Konow, och bragte honom en hyllning. Festen på Klingenberg öppnades med en skål för kungen af köpman Lökke, hvarefter en af studenternas, handelskårens, handtverksföreningens och arbetarsamfundets sånoare sammansatt kör, under anförande af hr D. Behrens, afsjöng en för dagen af student Kleebo författad sång. Derefter talade byråchef Roll för fäderneslandet, advokat Bergh för storthinget, studentersamfundets ordförande Fritz Hansen för Christies minne och staden Bergens overretssagförer E. Motzfeldt för Sverge och prof. L. Aubert för Danmark. På teatern gafs en studentfarce med sång 1 akt: Naar pressen för krig,, ful af jvicka anspelningar på dagens förhållanden och mottagen med stormande applåder. Stycset, hvartill A. Munch skrifvit en prolog, safs två gånger under aftonens lopp, båda sångerna för fullt hus. Samtidigt afsjöngos festsalen af dån stora sångarkören en mängd stycken, af hvilka flera måste sjungas da sapo. Festen fortgick under en synnerligt ifvad stämning ända till midnatt. Kl. 11 afbrändes ett mindre fyrverkeri och en stund lerefter ett större på Piperviksbugten. Unler festen ingingo helsningstelegrammer från Sundsvall och Göteborg, der på båda stälena norrmän och svenskar voro samlade till tt festligt lag. Om festligheterna i Bergen berättar ett elegram till Morgenbladet: Auktoriteterna och komiten för Ohristies monument, sånsarne och musikkåren begåfvo sig kl. 1234 procession från börsen till tribunen på torset vid monumentet, der damerna voro församlade. KL 1 beträdde sorenskriver Ole Bögh talarstolen och gaf en lefnadsteckning fver Christie. Derefter försiggick aftäckningen under den utomordentligt talrika församlingens jubel. Före och efter aftäcklingsceremonien afsjöngs en kantat af ÅA. Munch, med musik at kompositören Grieg. Pelegrammer ingingo från konungen, som utalade sin ärfda högaktning för dagens hjelte, rån hans födelsestad Kristianssund, från Cristiania kommun samt från universitetet. if Christies slägt var sonen, prosten Chritie i Askevold, närvarande. Festmiddagar åfvos inom flera sällskap och samfund och å aftonen skulle en stor procession ega rum ch ett fyrverkeri afbrännas.

22 maj 1868, sida 3

Thumbnail