väluppfostradt folk; i annat fall skulle icke din mor ha fört dig dit. Det är lördag i morgon — skola vi dit? Det förstås. Vi undslippa minsann icke. NV Låt oss uppskjuta till måndag och defensiva alliansen, som du er-: rst se fienden, lära känna hans styrka och försöka genomtränga hans planer, innan man vidtager sina mått och steg för sommarsejouren. Jag fästade så föga vigt vid min kusins prat, att jag icke en gång kom ihåg att fråga hennes mor angående den alkem tiska damen, men som jag något litet kände mr Montroger, förde jag talet på honom. Det är en förträfflig menniska, sade min tant, och jag är säker att vi i honom få en god granne, kanske en vän. Han är stel och allvarsaam, men tillgifven, verksam, älskad härute på landsbygden och högaktad af alla menniskor. —— — EES Skulle tant måhända tänka på att.. Gifta honom med Ernestine? Nej, visst icke. En man, som ända till sitt fyrtionde år varit förståndig, skall, aldrig begå den dårskapen att välja till följeslagerska genom lifvet ett egensinnigt barn. Jag vet dessutom att det stått honom fritt att göra många bättre val än ett sådant, mån att han icke ville bortskänka sin frihet. Och om äfven så vore, att han skulle tänka på Ernestine, så vet jag att hon skulle finna honom för gammal och allvarlig. Nej, på detta parti tänker jag visst icke. Ni har således ett annat, i sigte, tant? Jag nekar ej dertill. Åldste sonen till generaluppbö issarien inom departementet, om hvilken jag hört allt möjligt godt, söker en maka ur vårt stånd och med våra vilkor. Du får göra hans bekantskap imorgon hos vår älskvärda granne. Men säg för