Aftonbladet – 18 maj 1868, sida 2

MIRA SJUIGHGIVIU adl UCL IULICSSANL UV Gtvjn s Jerfara, det regeringen såsom en kollektiv 1 I personlighet finner riksdagen hafva fungerat 1 denna riktning på ett i allo tillfredsställr -I lande sätt, i motsats mot det missnöje, som f åtskilligå af ministrarne under riksdagens -Ilopp uttalat öfver åtskilliga beslut i finan-t I silella frågor, ett missnöje, som till och meds . gifvit sig luft i till K. M:t ingifna afskeds-r l ansökningar och till representationen ställda f TT bittra klagomål. I . Utom ordnandet af de finansiella förhål-Cc -Ilandena är det. blott en sak; som K. M:t!s funnit värd alt i trontalet särskildt omnäm-e na, nemligen besluten om pregilig äf ett) guldmynt i värde motsvarande 10 francs och f ; införandet af den franska vigten vid läke-d I medels försäljning. Om dessa beslut få be-ll I traktas Såsom ue inledning till införande aflt Iguldmyntfot samt det metriska systemet,it -Jkunna de anses vara af någon vigt. I siglv a sjelfva äro de temligen obetydliga. S I Öfverblickar man hvad som blifvit åtgjordt 2 på de särskilda områdena för riksdagens verkT samhet; så har man också i sanning svårte :Jatt upptäcka Hålra glädjsämnem vc d6 Hvad det finansiella och statsekoHörtiskaS området angår, så äro beslutet i afseende å utrikesbudgeten samt de misstroendevota, som j5 lemnats jernvägstrakfikstyrelsen och styrelsen 1 öfver kongl. teatern, liksom äfven i någon f mån andra kammarens allvarsamma debatter ! om första .hufvudtiteln förtjenta af någon ; uppmärksambet: Bankovinsten lar till betydlig del blifvit inöehållsn, under det stats1! verket företedde en brist, soi nödgade till l upptagande af ett ansenligt lån. I tullag!9 stiftningen har status quo blifvit bibehållen. v Några föreslagna obetydliga jemkningar i liI beral riktning förkastades, och förslaget attP I genom en tillverkningsskatt minska det protektionistiska privilegium, genom hvilket hvit2 betssockerfabriker kunna beskatta allmänhe-! I ten och minska statsinkomsterna, rönte samma I öde; men å andra sidan har icke heller nå-f got positivt steg tagitsiprotektionistisk rikt; ning. I fråga om allmän lagstiftning har riks-k Idagen frambragt en i någon mån nämnvärd X reform genom att antaga regeringens half-! mesyrs-förslag i afseende på afskaftandet eller Jinskränkandet af bysättningstvånget. I För öfrigt ha naturligtvis en hop skrifvel-S ser. blifvit expedierade till regeringen med ! J anhållan, att den måtte taga hand om, ut-? reda och låta utarbeta förslag i åtskilliga ? lämnen. Bland dessa uttalanden äro de som röra undervisningsfrågorna, t. ex. om rätt till )! .mogenhetspröfning vid enskilda läroverk, om valfrihet med afseende på grekiskan, om ele! mentarskolans närmare samband med folk-S Iskolan m. m. af större vigt. Men om dessa S uttalanden, såsom troligt Ar, af regeringen I I komma att remitteras till samtliga eforer och ! ; läroverkskollegier och om när en gång i tiden ! dessas betänkanden hunnit inkomma, rege-t ringen öfverlemnär alla dessa luntor åt enS Ikomite, som får uppdrag att deraf söka åvär ! gabringa ett mer eller. mindre sammanhän? gande resultat, så torde mången god daglt komma att förflyta, innan man får se några S I frukten af dessa reformsträfvanden. Rege-S ringn ger också redan nu i trontalet riks-!V dagen en vink om, att den bör väpna sig2 med tålamod. a Trontalet vitsordar riksdagens osparda mödan. Rättvisligen kan icke hellar nekas, ? att tiden icke försummats, att arbetena både n i utskotten och kamrarne varit ganska an-I strängande. Men resultaterna af dessa mö-P dor och ansträngningar ha varit negativa, hvad )! alla de stora samhällsoch kulturfrågorna angar. p ngenting har blifvit gjordt för ett väl C ordnadt nationalförsvar. Regeringens utlofvade förslag har icke framkommit och en-5t skilda motioner i ämnet ha, under afvaktan 9 af detta förslag, lemnats utan afseende. sg Förslaget till ändring i 72 regeringsfor-d men, hvilket afsåg upphäfvandet af tvångs!! kursen och möjliggörandet af guldmyntfot och anslutning till de sträfvanden för myntenhet, S! som utgått från och omfattats af åtskilliga !t europeiska kulturfolk, har blifvit förkastadt. 5! Förslaget om dödsstraffets afskaffande harh fallit och dervid behandiats på ett sätt, som )K icke är egnadt att höja representationens anseende för konseqvens och mogenhet i åsigter. ) Fordringarne på ett i någon mån billigare kK ordnande af den kommunala rösträtten ha blif-d vit totalt afvisade. a Det ringa steg till folkskolans emancipafa tion från kyrkan, som skulle ligga i upphäf-2! vandet af pastors sjelfskrifvenhet såsom ord5! förande i skolrådet, har betraktats såsom alltför revolutionärt. ra Genom förvägrande af det lilla anslaget 2 till föreläsningar i Stockholm har represen2? tationen visat sig underkänna det stora in-5 flytande, som hutvudstaden de facto btöfvarJ a landet och vigten deraf att intelligensen M en mera betydande faktori hufvudstadspl lifvet. Slutligen har det förslag, som afsåg att i M någon mån göra grundlagens löfte om samvets) DI frihet till en sanning ochattiöfverensstämmelse fo med en trängande nödvändighets kraf ordna ht dissenters förhållanden, blifvit — återre-150 mitteradt till papperskorgen. on Dessa negativa riksdagsresultater ha till-82 kommit, antingen under direkt ledning och St! medverkan från regeringens sida, eller utan att från regeringens sida uppenbarat sig an-un nat än tillfredsställelse eller likgiltighet. st Regeringen har också ansett sig böra ijSP trontalet särskildt komplimentera riksdagen uP derför, att den är i besittning af den återj!24 hållande kraft, som icke utan mogen pröfful ning förändrar det bestående och har tilllagt: Vi kunna desto hellre underkasta oss en mindre hastig utveckling af våra lagar och vårt samhällsskick, som det svenska fog folket i sann frihet icke står tillbaka för nåvec got af sina samtida. ra Föreställningarne om hvad som är sann frihet ) kunnanu visserligen vara mycket olika samtlika I c mångskiftande som begreppen om hvad soml1 : ir sanning. Det torde emellertid neppeligenS. oghöfvas mer än att kasta en blick a de hsta vigtiga reformfrägor, som vid denna riksdag lit och erinra sig, hurudana förhållandena iro i andra länder, bland annat i ätskilliga bor hänseenden uti våra båda brödrariken, för att rus nse, att om också den nationella sjelfkänden lan kan vara god och berättigad, det dock lan cke finnes något skäl att med alltför stor der tolthet och sjelfförnöjsamhet frammana jemnm ne)