Aftonbladet – 16 maj 1868, sida 3

— Jil vVdlliSKal. oo taRle prtSvUvl, HBVMI oc lördags vore ute för att fiska, varseblefvo straxt utanför Marstrandsön tvenne hvalfiskar, af hvilka den ene visade sig omkring 32 fot öfver vattenytan. LITTERATUR -TIDNING. Innebåll: Nordisk Folkeläsning III. — Om åskådningsundervisning. — Gagneur, Qvinnans martyrskap. — Styffe, Underrättelser om jernhandteringens nyaste framsteg. — Ekbohbrn, Förklaring öfver främmande ord och namn. — Intressanta skildringar ur menniskolifvet och naturen. — Litteraturoch konstnoliser. Nordisk foikläsning. Läsning för folket, Folkevennen. Folkelesning. TI. Det norska Selskabet for Folkeoplysningens Fremme började sin verksamhet år 1852 med utgifvande af tidskriften Folkevennen. ill redaktör för denna tidskrift förordnade Ilskapets styrelse skolläraren O. Wig (född 1824, död 1857) — en man, hvilkens förtjenster om folkbildningen göra hans namn ofärgätligt i Norges historia. Efter Vigs död öfvertogs redaktionen tillsvidare af den, såsom grundlig forskare i sitt lands och folks sociala förhållanden, äfven hos oss berömde Eilert Sundt, sedan 1860 i förening med den bekante skolmannen, numera expeditionschefen för skolärendena Hartvig Nissen. I fjol afträdde Sundt, som då i några år ensam varit redaktör, från denna befattning, hvilken öfverlemnades åt en yngre vetenskapsman. Sällskapets verksamhet har ej varit inskränkt till den periodiska folkläsning, som bär ofvan anförda titel. Exempelvis må nämnås, att det sysselsatt sig med diskussioner om frågor rörande undervisning och upplysning, hvilka bland annat på sin tid framkallade en officiel undersökning af folkskoleväsendets tillstånd i hufvudstaden. Likaledes har sällskapet ordnat och bekostat populärt-vetenskapliga föredrag 0. s. v. Medan den danska folkupplysningskomitens samling af folkläsning har till väsentligt syftemål bland annat att, genom urval ur de bästa danska författares skrifter, efterhand bringa i folkets hand, att så säga, ett sammandrag af företrädesvis den historiska och vittra nationallitteraturen, har mesta delen af Folkevennens innehåll enkom författats för det syftemål, som det norska sällskapet för sig uppställt. Men i båda företagen röjer sig, under denna skiljaktighet, en bestämd plan. Det är ej på måfå hopsamlade stycken, stående i ett temligen lösligt förhållande till eller blott aflägset samband med det ändamål, som skall främjas, och afsedda att — väl eller illa — fylla ett visst arkantal, som upptager utrymmet i dessa båda folkläsningssamlingar. Att göra folket hemmastadt i sitt eget land, förtroget med sin egen tids förhällanden, uppgifter och intressen; att för detta ändamål låta framfarna tiders historia och jemförelse med utlandets odling kasta ljus öfver det inhemska och nutida, synes oss — I korthet sagdt — hafva varit den ledande tanken. Det är från en sådan utgångspunkt ej nog att taga hvad som helst som är läsbart samt, i och för sig, läsvärdt; utan att välja sådant, som direkt tjenar det begränsade och just derigenom främjeliga syftet. Mångfald och omvexling äro dermed visst icke uteslutna — men det blir en mångfald och omvexling med enhet och sammanhang, i stället för ett kaotiskt hvarjehanda eller slumpvis hopkomna blandade ämnens; fyllnadsgods. I öfverensstämmelse med den plan, vi nyss antydde, meddelar Folkevennen sålunda öfversioter ifver resultaterna af folkrepresentationens verksam. 2t Så snart ett storthing är afslutadt. Det behötver Deppeligen framhållas, huru kraftigt detta måste nedverka till spridande af medborgerlig bildning och underhållande af medborgerligt intresse. Naturligtvis äro dessa kortfattade redogörelser objektivt hållna, utan inblandning af partimeningar; de utgöra en redande sammanfattning af de vigtigaste lagstiftningsåtgärderna m. m., en kort fortlöpande historia, der hufe vudresultaterna finnas förvarade, sedan minnet släppt detaljerna och de vidlyftiga tidningsreferaten lyktat sin efemera tillvaro. Likasa meddelas, tid efter annan, sammanhängande underrättelser om inoch utlandets, offentliga företeelser. Afhållsamheten från, hvad man kallar, dagens frågor, hvilken utan tvifvel är mycket riktig, är således ej en skug; ja, som omsorgsfullt undviker hvarje tillfälle att lära folket förstå, följa med och sjelf bilda sig en mening om dem. Derföre utredes här betydelsen af de politiska partinamnenp, derföre belyses kampen för Slesvig, derföre framställes Krimkriget och dess orsaker, 0. s. v. Särskildt böra framhållas tilläggshäftena till Bolkevennen — utgörande mera fullständiga framställningar af ett eller annat ekonomiskt, historiskt, statistiskt o. v, ämne. Bland dessa kunna vi nämna åtskilliga mycket förtjenstfulla arbeten, såsom L. Kr. Daas mästerliga Jordbeskrifning för norska allmogen; en god geografisk atlas, som kostade sällskapet 1400 speciers; en bearbetad öfversättning af Berlins läsebok inatyrliran: Gu staf Wasas och Gustaf Adolfs historia a Fryxell, öfversatt af Birkeland; korstågen: historia af Brun; Schöbelers trädgärdsbol för allmogen; om biodling af Rasch; om ar tificiel fiskodling af densamme; Norge 181 af Faye; reformationens historia af prof Stenersen; om menniskosjälen af Monrad italienska kriget 1859 af Sörensen; vald: skrifter af Holberg; vägledning i åkerbruke af Eriksen; missionären Egedes dagbok karta öfver Skandinavien; flera fornnordiske I sagor i öfversättning af prof. Jven och Tvaj Aasen; Storbonden og hans Sönner af Öst fö 4 Norges historia af Keyser; Bratsberg: amts gelkonomiska beskrifning af agronomet -tJensenius; några af E Sundts statistisk: T undersökningar, 0: s y,, Devanförda nam nen yisa, att man tagit i anspråk de bäst: litterära och vetenskapliga krafter, och at dessa icke aktat under sin värdighet at skaifva för folket. Det fr måhända öfverflödigt att nämna att ett sällskap, som så på fullt allvar fat tat sin vackra uppgift, äfven ser till at dess skrifter blifva spridda, att de verkliger komma i folkets händer, De passera ej de långa och mörka vägen genom domkapitlen: axpeditioner och utsättas ej för faran at grafvas i dammet på någon prestgårds3 nar sändas recelhundet oenom DOsSter