strid mellan nationel patriotism och skandinavism, uttalade de norska studenternas tack till professor Malmström för det han, trots de många svårigheter han haft att öfvervinna lyssnat till deras inbjudning, en tacksamhetsskuld som blef så mycket större på grund al hans i högsta grad förtroendeväckande personlighet och hans just genom denna egen skap betydelsefulla verksamhet bland det svenska folket och de svenska studenterna. Talaren ville till slut bedja professorn bringa en broderlig helsning från Norge till Upsala studenter och utbragte derpå ett Lefve för professor Malmström, som beledsagades af starkt bifall och i ett niodubbelt hurra. I sitt svar på skålen yttrade professor Malmström, att han, när han trodde sig böra mottaga den inbjudning som till honom ställts, hade gjort det emedan han gerna ville gifva äfven sitt bidrag till förverkligandet af ett stort syfte; och när han här från svensk synpunkt talat om en del af Sverges historia, så var det, trodde han, just rätta sättet att utvidga och befästa bekantskapen mellan de två brödrafolken. Ty liksom våra förfäder blandade blod tillsammans, sålunda böra vi ock blanda våra historiska minnen. Medan man i Sverge bör söka göra sig förtrolig med hvad Norges Olafer och Hakonar och Sverre och de andra stora sa, I gogestalterna uträttat, borde norrmännen äfven på sin sida lära noga känna och derigenom rätt uppskatta Sverges minnen. Vi böra lära att ömsesidigt sympatisera med och för de förflutna århundradenas strider och segrar och derigenom, hoppades han, skola de band som förena oss befästas ännu bättre än genom jernvägar och mellanrikslagar. Nu afsjöngs följande sång af A. Munch: Mel: Se hist ved Östersaltets Vove, c.) Et Lyshjem staar paa Uplands Slette, Ved Fyriselvens blanke Vzld — Det Hjem vi aldrig kan forgjette, Vi skued det en Sommerkveld. Den Kveld gled i en Demring over, Saa morgenklar i Odins Lund — Og siden gaa de Lysets Vover Til Templet her ved Vikens Bund. Et Sendebud fra Brödrebjemmet Staar saa blandt os i denne Stund. Han kom til os, ei som en Fremmed, Men som en Tolk for Nordens Grund — Han kom, for hid til os at bere Sit Hjemlands stolte Mindesprog Om Sverrigs Frihed og dets ZEre, Om Vasaslegtens Kongetog. Som Aserne paa Idesletten Vi höre nu den Saga fro, Thi drzebt forlengst er Tvedragtsjetten, Da Nor til Svea gav sin Tro. Derfor kan nu vor Tak Du tage, Upsalas klare Sagamand! — Og bringe Hilsen med tillbage Til Brödrene ved Fyrrisstrand! Overretssagförer E. Motzfeldt talade derefter för Upsala universitet och dess akademiska ungdom, hvarvid han blott ville erinra om huru det den 4 November 1864 i Upsala åvägabragtes en allmän subskription till grund: läggande af en stipendiefond, för att sätta en :! eller flera studenter i tillfälle till att uppe-: hålla sig vid ett af de öfriga nordiska uni-l. versiteterna och talaren upplyste med an-j. ledning häraf, att denna subskription, som ! först var ett rent akademiskt företag, men 4 sedermera erhållit bidrag från hela Sverge,! nu skridit så långt framåt, att man ej inom lång tid kunde hoppas få se den första upsalien: siska studenten i Kristiania. Äfven för denna skål tackade prof. Malmström med några ! hjertliga ord, hvari han uttryckte sin glädje : öfver att kunna vid sin hemkomst berätta, !l med hvilket uppriktigt intresse hans eget uni1 versitet och dess studenter omfattades af dels norska bröderna. j Sedan derefter fullmäktig Nicolaysen före-4 slagit en skål för Lunds och advokat Schweit gaard för Kjöbenhavns universitet samt adli junkt Stub talat för ett friskt och gladt and-: ligt samarbete mellan nordens studenter, hvil4 ken skål mottogs med allmän entusiasm, utll bragte prof. Malmström en skål för Kristia-j nia universitet. Det vore ett erkändt fak-l!v tum, sade han, att vetenskapen är kosmopot lit, men hon är tillika nationel. Han kundejls ej tala af mycken erfarenhet, men af detllt starka intryck han mottagit under sin vi-s stelse i Norge, hade han kommit till den öfä a g F (6 I J n s 0 0 Sri s8osTtft ee ARD vertygelse, att Kristiania universitet, måhända i högre grad än något annat af nordens universiteter, vore ett barn af landets politiska utveckling. Universitetets stiftelse sammanfaller med Norges politiska pånyttfödelse, och den nationella utvecklingen och universitetets uppblomstring ha städse gått hand i hand. Tal. framhöll derpå betydelsen af denna nationella riktning vid Kristiania universitet, önskade att det hädanefter som hittills måtte arbeta med samma höga mål för ögat och slutade med ett hjertligt lefve för Kristiania universitet. Som den äldste af de närvarande universi-n tetslärarne uttalade derefter prof. Monrad uni-s versitetets tack till prof. Malmström. Det var ti ej talarens vana att säga komplimenter, men li han egde en god portion barbarisk rättframhet, s! och det vore honom ett behof att på egnalp och öfriga universitetslärares vägnar bringald hr Malmström en förtjent tack för hans vär-k defulla verksamhet; ty han hade uppträdtg med en flärdlös frihet från alla anspråk, obe-d rörd vare sig af förkärlek eller motvilja, hade v han i tydliga och klara drag, utan all reto-s risk apparat skildrat den rena, ofärgade hi-e storiska sanningen om en af sitt fädernes-FE lands historias intressantaste perioder. I Bland de öfriga skålarne voro en af prof.h Aubert för den personliga bekantskapens beÅ tydelse i den nordiska tankens intresse ochg en af student Halvorsen för den senaste lit-0 teraturens trefnad och utbredning. h Under vexlande tal och sång och en kor-h dial stämning fortgick festen till litet efterb midnatt. t Prof. Malmström ämnar qvarstanna i Kristiania till den 18:e, emedan han önskar öf-å vervara Syttende-Maj-festen om söndag. FE å a Å — — fö NORGE. 1 Storthingsvalet för Kristiania egde rumje förl. måndag. Till representanter för hufvudä staden (jemte Hönefos och Kongsvinger) utei sågos dervid: professor Schweigaard med 29,h ti professor Broch äfven med 29, höjesteretsadvokat NN Kildal med 968 ach nrafaccnr ti