Aftonbladet – 13 maj 1868, sida 3

RIKSDAGEN Gårdagens plenum. Första kammaren. Kammaren godkände bevillningsutskottets betän kande n:r 21, med förslag till den af rik I fastställda bevillningssummans utgörande. Vidare bifölls särskilda utskottets memorial n:r 2, i an ledning af kamrarnes skiljaktiga beslut rörande dess utlåtande om åtgärders vidtagande till bespa ring i utgifterna för den civila administrationen Derefter föredrogs tillfälliga utskottets n:r 2 ut låtande p:r 20, med anledning af väckta motioner rörande folkskolan och elementarläroverket. På yrkande af hbrr Beckman och Hasselrot, bifölls utskottets hemställan i första och andra punkterna afstyrkande bifall till hvad andra kammaren i 3:dje och 4:de punkterna beslutit. Utan diskussion bi fölls 3:dje punkten, der utskottet hemställde at kammaren, med afslag å hvad i mom. 6, 7, 8 blif: vit bestämdt, ville besluta en und. framställning att KX. M:t täcktes taga i öfvervägande, huruvidt icke efter hand nuvarande första klassen vid rikets elementarläroverk kunde indragas och undervis ningen i tyska språket begynna i nuvarande an dra, som då blefve läroverkets första, med inträdesfordringar i öfrigt hufvudsakligen motsvarande dem, hvilka nu gälla för inträde i den sistnämnda I sin fjerde punkt hade utskottet föreslagit at vid flertalet af de nuvarande elementarläroverken undervisning borde meddelas endast på den reals bildningslinien, och deremot undervisningen i de SN språken meddelas vid ett mindre antal läro: verk. I anledning häraf uppstod en liflig diskussion Den förste talaren, gretve Hen. Hamilton, föror dade förslaget, dock med den förändring att ordet skulle utbytas mot flera och ordet mindre ränktare, samt det tillägg, att vid detts inskränktäre antal läroverk befrielsen från läsnin gen af döda språk blott undantagsvis skulle få eg: rum, Hr Hazelivs yrkade afslag å utskottets för slag samt bifall till andra kammarens förslag, ati båda bildningslin a borde sammanbållas till lä roverkets 5:te klass. I denna åsigt instämde hi Hasselrot. Grefve Erik Sparre yrkade ifrigt på afslag, under yttrande, att representationen icke egde rätt att mot svenska folket utöfva en dylik grymhet, som utskottets förslag åsyftat. Talarer ordade om de döda språkens nödvändighet för der allmänna bildningen, och sade sin erfi het vara att om man i en skola vill söka de lärjungar som äro mest framstående på förståndets vägnar, så måste man vända sig till den såkallade lärda linien. Talaren protesterade mot utskottets hemställan i orternas intresse, och yrkade afslag å såväl utskottets som andra kammarens förslag. Hr Berastedt upptog den föregående talarens påståenden till besvarande och framdrog exempel på hvilka förderfliga resultater man kommer till med den nuvarande skolordningen. Talaren ansåg det vara af högsta vigt att de båda bildningslinierna skiljas åt och yrkade på bifall till utskottets förslag. Hr Nordström och grefve C. G. Mörner yrkade afslag. Hr Carlsson talade för nyttan och nödvändigheten af den föreslagna förändringen men trodde dock att utskottet gått något långt då det föreslagit, att flertalet af våra elementar. läroverk skulle blifva realskolor. En såden för. ndring vore önsklig vid några af dem, för att mar derigenom skulle få se hur realbildningen utvecklade sig till sin fulla höjd. Till sist talade grefve Ehrensvärd och begärde att få instämma i grefve Hamiltons förslag. . Efter anställd votering afflögs utskottets hem