UTRIKES. FRANKRIKE. Senatsdebatten öfver presslagförslaget blef ännu icke den 6 dennes afslutad, emedan Rouher först ville låta några lindrigt liberala oo Ctorer upp . Boinvilliers talade för Sena... terförvisning till lagstiftande kåren förslagets a. som bekant är, endast att (senaten lor åtorfö a ett från kåren införkasta eler äter ÖrVaes ra några ändrinkommit förslag, men icke gv.. kning af gar deri); han önskade en ny grans. ke detsamma, emedan det syntes honom .. nog liberalt; han ville ha stämpeln afskaffaa och yrkade att korrektionsdomstolen ieke skulle ega att afdöma pressmål; han ville dock icke såsom Bonjean ha vanlig jury, utan en särskild pressjury; dessutom ville han ersätta fängelsestraffen och böterna med andra borgerliga upprättelser. — Lagueronniere talade för förslagets antagande, sådant det befinnes, ehuru han lika bestämdt som oinvilliers yttrade sig mot stämpeln och ngelsestraffen. Talarens slutanmärkning, att lagens återförvisning skulle vara detsamma som ett förnekande och ogillande af kejsarens initiativ, framkallade lifliga protester, och scnatorerna blefvo slutligen så bullersamma, att presidenten måste återkalla dem till ordningen. Sedan Rouher följande dagen i ett långt tal förordat lagförslaget, förkastades yrkandet om dess återvisande till lagstiftande kåren med 98 röster mot 24. Tidningarne innehålla spaltlånga berättelser om den kejserliga prinsens första nattvardsgång, hvilken försiggick i Tuilerieskapellet och bivistades, utom af den kejserliga familjen och hofstaten, endast af några få utvalde. Prinsen bar, såsov andra gossar vid denna akt, mörkblå jacka med hvit bindel om venstra armen, hvita byxor och hvit väst. Erkebiskopen af Paris bjöd honom vigvattnet och en kaplan vaxljuset. Msguor Darboy höll ett gripande tal till prinsen, efter hvars slut denne gick fram till altaröt FJ