Aftonbladet – 11 maj 1868, sida 3

Lördagons plena. Första kammaren. Under förmiddagens sammanträde föredrogs lagutskottets utlåtande n:r 47, i anledning af väckta motioner om ändring i giftermålsbalken. Utskottet hemställde att riksdagen för sin del ville besluta en författning, hvarigenom förklaras, att de i 2 kap. 5 och 6 S3 giftermålsbalken, sådana de lyda i k. förordningen den 10 April 1810, förekommande förbud för der uppräknade personer, att utan konungens tillstånd med hvarandra ingå äktenskap, samt i följd deraf jemväl 18 kap. 5 8 strafflagen angående straff för otukt emellan sådana personer upphört att vara gällande; dock att derigenom ej sker någon ändring i lagens stadgande i 13 kap. 1 rättegångsbalken, om jäf emot domare, och i 17 kap. 7 samma balk, om jär emot vittnen, samt i 31 skiftesstadgan den 9 ovember 1866, om jäf emot landtmätare och gode män, i hvilka fall det kommer att förblifva vid hvad hittills föreskrifvet varit. Emot denna hemställan uppträdde grafve J. O. Mörner, som ansåg en sådan lagförändring obehöflig. Grefve E. Sparre och hr Faxe förordade förslaget, som också af kammaren godkändes. Derefter bifölls samma utskotts, i dess utlåtande n:r 48, gjorda hemställan, att riksdagen hos K. M:t anhåller om utfärdande af en författning, hvarigenom stadgas, att, i likhet med hvad som sker hos öfverdomstol, domaren på landet och rätten i stad skall inom en månad efter den dag, då någon ej häktad person blifvit till urbota bestraffning dömd, utslaget derom till konungens befallningshafvande insända, för att till verkställighet befordras. Samma utskotts utlåtande n:r 42, i anledning af väckta motioner angående förändrade föreskrifter i fråga om förlagslåns intecknande och betalningsfe Första paragrafen i utskottets lagförslag lydde: Vill någon för gäld gifva underpant i lös egendom, utan att den egendom ifrån sig lemna; varde pantförskrifning derom upprättad med dag, årtal och vittnen under. I den handling skall utsättas beloppet af den gäld, för hvilken pantförskrifningen sker, samt den egendom, som densamma afser. Pantförskrifning må lemnas antingen å utgifvarens lösa egendom i allmänhet eller å särskilda slag af egendom eller ock å vissa lösören, hvilka i ty fall i handlingen upptecknas skola. I anledning häraf uppstod en liflig diskussion, Grefve J. O. Mörner, hrr Nordström och de Laval, samt grefve C. G. Mörner, uppträdde ifrigt emot förslaget, som varmt förordades af grefve Erik Sparre samt hrr Faxe och Schartau. Förslaget blef af kammaren förkastadt med en pluralitet af 52 röster mot 22, hvilka röstade för bifall. I följd af detta beslut afslogos äfven de öfriga af: lagförslagets paragrafer. Vidare föredrogs kammarens tillfälliga utskotts n:r 2 utlåtande n:r 3, i anledning af väckt motion om en plan för det tekniska undervisningsväsendets ordnande. Utskottet hemställde först att den vid krigshögskolan nu för civilingeniörer anordnade undervisning må kunna förläggas till teknologiska institutet. Hrr Lagerberg och Leyonancker yrkade afslag på denna punkt. Deremot förordades bifall af hrr Hazelius och Nordenfelt, hvilka talare förklarade att undervisningen vid institutet, i de ämnen civilingeniörerna böra ega nsigter uti, vore fullt ut lika god som den vid Marieberg. Under sådana förhållanden vore det minst sagdt ett slöseri att hafva tvenne undervisningsanstalter för bildande af skickliga ingeniörer. Efter anställd votering förkastades utskottets förslag med en pluralitet af 31 röster mot 16. Vidare hade utskottet föreslagit, att i skrifvelse nhålla det K. M:t täcktes taga i öfvervägande, uruvida icke: 2:0) undervisning vid den nu af k. akademien ör de fria konsterna inrättade praktiska byggjänskola kunde till teknologiska institutet öfveryttas; 3:0) undervisningen vid de tekniska elementarskolorna ordnas med större afseende på blifvande ndustriidkares kunskapsbehof, dels sådanes, som rån dessa skolor utgå omedelbart i det praktiska ifvet, dels också deras, hvilka ämna söka en lögre vetenskaplig bildning vid de tekniska tillämpningsskolorna; ; 4:0) inrättandet af nya aftonoch söndagsskolor ör industriella arbetares behof må genom allmänna