Aftonbladet – 9 maj 1868, sida 3

I teaterfrågan. Hr Redaktör! ! Ni har uti gårdagens tidning upptagit en insänd artikel rörande frågan om den kongl. teatern och torde derför godhetsfullt äfven tillåta införandet af följande: Till läsaren af Brochyren och gammal Spetakelvän. Då ni tycks hysa ett stort intresse för teatern och dess artister, så vill insändaren häraf lemna Eder några underrättelser, som i ett och annat möjligtvis torde gifva frågan en annan belysning. Såväl Eder artikel som brochyrförfattarens tyckes endast betrakta saken ifrån sparsamhetssidan; detta är för ett fattigt land som Sverge, och isynnerhet under nuvarande brydsamma penningförhållanden mycket naturligt, men då man icke får något för intet, och alltså om man vill hafva en teater, äfven måste betala dess sujetter, så är frågan, om de hos oss hafva för mycket. Såväl varor som arbete erhålla sitt pris genom den tillgång och efterfrågan som finnes deraf, så äfven med de personer hvilka behöfvas vid den kongl. operan. Då det nu i alla tider och äfven under den närvarande varit ondt om artister med verklig talang, isynnerhet infödda, följer deraf att ag operan har Fgnliska svärt skata sig det behöfliga antalet dugliga sujetter, hvilket bäst bevisas genom teaterdirektionens olyckliga experimenter med både inoch utländska sångare, vi behöfva blott anföra hrr Lorrain och Schaefer m, fl:s engagementer. Skulle teaterdirektionen följa de af brochyrförfattaren föreslagna nedsättningar,så frukta vi att ej så få at de artister som nu utgöra en prydnad för vår opera, skulle föredraga att i utlandet söka sig anställning. Att detta ej torde möta så stora svårigheter, finner man bäst af hr Labatts nyligen afslutna kontrakt med kongl, operan i Dresden, hvil