ket af samtliga åt civila embetsoch tjenstemän upplåtna boställen. Förslaget afviker i så måtto från det af denna kammare i frågan förut fattade beslut, att då, enligt detta, det skulle öfverlemnas st K. M:t att afgöra, vom och hvilka indragningar borde ske, utskottet nu hemställt, att K. M:t ville tillse, huruvida de åt nämnde embetsoch tjenstemän anslagna må indragas. Derefter föredrogs samma utskotts utlåtande n:r 102, i anledning af K. M:ts proposition om beviljande af ett anslag 25,000 rdr, deraf 12,000 rdr under nästkommande år, för ombyggnad af det kronan tillhöriga Ridderstolpeska huset vid Skeppsbrömd åndamål att derstädes inreda lokaler åt krigshofrätten, skogsoch telegrafstyrelserna samt Stockholms telegrafstation. Utskottet hade i sin hemställan afstyrkt bifall till propositionen, men den godkändes dock på yrkande af frih. af Ugglas, grefve C. G. Mörner och frih. Beck-Fries. I anledning af en af hr von Geijer väckt motion, om ändring af 47 i k. förordningen om landsting, hade lagutskottet i dess utlåtande n:r 39 föreslagit, att i de fall då landstinget eger att bestämma grunden för landstingsskattens Uttar ering, denna uttaxering skall ske efter enahanda grund, som för jordbruksfastighet, vare sig i mantal satt eller ej, är bestämd i k. förordningen om kommunalstyrelse på landet, i fråga om utskylder till kommunen, eller med dubbelt belopp emot det, som för annat beskattningsföremål erlägges. På yrkande af grefve 1. O. Mörner, frih. Sprengtporten samt hrr Storckenfelt och Heykensköld afslogs utskottets hemställan. För utskottets förslag talade grefve E. Sparre och hrr von Geijer och von Gegerfelt. Uti aflåten proposition till riksdagen hade K. M:t föreslagit att, med ändring af föreskriften i k. förordningen af den 13 September 1790, 8 5, må stadgas att, när i öfverensstämmelse med nämnda författning till vägarnes hållande i fargildt stånd vintertiden vid snöfall s. k. ploglag äro eller blifva inrättade, den för alla ploglagen uti socknen eller häradet belöpande ersättning sammanslås och inom socknen eller häradet fördelas efter den allmänna grund, som gäller för uttagande af kommunalutskylder på landet. Med anledning häraf bade lagutskottet uti utlåtande n:r 40, som nu föredrogs, hemställt, att riksdagen, jemte förklarande, att riksdagen funnit sig förhindrad lemna bifall till ifrågavarande förslag, måtte anhålla om erforderlig utredning för bedömande af den föreslagna förändringens verkningar inom de särskilda orterna samt att K. M:t derefter till riksdagen ville göra den förnyade framställning i ämnet, hvartill omständigheterna må finnas föranleda. Sedan statsrådet Ehrenheim och hr von Gegerfelt talat för bifall till den k. propositionen, blef utskottets hemställan, på yrkande af hrr von Geijer, Nordström, grefve af Ugglas m. fl. godkändt: Vidare föredrogs lagutskottets utlåtande n:r 41, dernuti utskottet, med pe en motion af hr Hedengren, hemställt att riksdagen för sin del måtte besluta utfärdandet af en förordning, hvarigenom, med ändring af 8 kap. 2 kyrkolagen, Madgfst att, om den som första gången skall till Herrans heliga nattvard, vill låta sig dertill undervisas och beredas af annan prest, än kyrkoherden i den församling, till hvilken han HBörer, sådant må vara honom tillåtet, der han med kyrkoherdens bevis styrker, att denne blifvit derom underrättad, och målsman, om sådan finnes, jemväl lemnar sitt samtycke. Mot denna utskottets hemställan uppträdde grefve Erik Sparre och förklarade, att den grundsats utskottet ville göra fällande, redan finnes uttryckt i k. förordningen af den 20 September 1859 om socknebandets upphäfvande i afseende på sakramentets utdelande. Det af utskottet föreslagna tillägget vore obehöfligt och kunde blifva skadligt. Om förslaget nu af riksdagen antogs, men af ett blifvande kyrkomöte sedermera afslogs, så skulle det kunna gifva stöd åt den oriktiga tolkning som velat anse berörda författning ej tillämplig i fråga om dem som första gången begå Herrans nattvard. I denna åsigt instämde hrr Rydin, Holmberg och Hasselrot, samt grefve Ehrensvärd. För bifall till utskottets förslag talade hrr Beckman, Faze och Gegerfelt. Hr Säve önskade en återremiss för att a komma en mera ändamålsenlig utredning af frågan. id aftonens sammanträde föredrogs slutligen särskilda utskottets utlåtande n:r 1, i anledning af hr Björcks motion, om åtgärders vidtagande till besparing i utgifterna för den civila administrationen, samt med förslag till grunder för ett sådant ändamåls vinnande. Utskottets framlagda förslag har förut blifvit il tidningen meddeladt, hvarför vi nu ej upptaga detsamma. I anledning af detta förslag uppstod en långvarig diskussion. Utskottets. hemställan klandrades mycket af grefve E. Sparre, hr Fåhreus, grefve J. O. Mörner, hr. Nordström och grefve Henning Hamilton, som alla yrkade på bifall till den af grefvarne C. G. Mörner, Henning Hamilton och hr L. Almqvist afgifva reservationen. I detta yrkande instämde äfven hrr Hazelius och Hasselrot. Till försvar för utskottets förslag uppträdde endast en af kammarens ledamöter hr Rydin. Efter slutad diskussion förkastades utskottets hemställan och bifölls i stället reservanternas förslag, och blef sålunda beslutet: . att riksdagen skall i skrifvelse hos K. M:t anhålla, det täcktes K. M:t taga i öfvervägande: 1:o huruvida af de mål, hvi nu afgöras af administrativ ortmyndighet och genom besvär kunna fullföljas antingen hos rikets kollegier och andra förvaltande verk eller ock omedelbart hos K. M:t, a) de, som kunna hänföras till vättsfrågor, må, i likhet med hvad genom k. förordningen den 17 April 1828 blifvit för vissa dylika mål stadgadt, öfverlemnas till behandling, redan i första instansen, af allmän domstin, för att såsom rättegångsmål pröfvas och fullföljas; b) de, som äro af blandad judiciel och administrativ egenskap, må hänvisas att, genom besvär öfver den administrativa ortmyndighetens beslut, fullföljas hos vederbörande centrala styrelseverk, såsom andra instans, och derifrån vidare hos K, M:t i dess högcd domstol eller en afdelning af densamma; oc ) de, som äro af rent administrativ natur, må från den administrativa ortmyndigheten, utan mellaninstans, fullföljas omedelbart hos K. M:t i statsrådet. 2:0 om icke, till ästadkommande af besparing samt större enkelhet och reda i förvaltningen: a) vissa förvaltande centrala embetsverk må kunna sammanslås, och särskildt db) Statens finansförvaltning ordnas så, att den på flera embetsverk fördelade vården om statens fonder, kassor-och fastigheter, sammanföres, för hvartdera af dessa slag för sig tillsen gemensam förvaltning, och att en lättare öfversigt af statsverkets tillstånd i dess helhet mi vinnag; samt ec) formerna för hehandlingen af de tilllandtförsvarsoch sjöförsvarsdepartementen hörande ärenden må kunna inrättas på ett sätt, som åstadkommer närmare samband mellan krigsstyrelsens särskilda förvaltningsgrenar.s