Aftonbladet – 9 maj 1868, sida 3

rarekretsen. UTRIKES ENGLAND. Furst Czartoryski höll den 3 dennes i det polska litteratursällskapet i London ett tal hvilket på samma gäng innefattade en kraftig protest mot den ukas, som tillintetgö! hvad som ännu återstod af det fordna konungariket Polen, samt ett manifest, hvarigenom den polska emigrationen ånyo uttala sina grundsatser och förhoppningar. Fursi Czartoryski uppmanar sina landsmän att begagna sig af de rättigheter, som Österrike återgifver dem i Galizien. I denna provins böra de, för att komma sina fienders systematiska förtal på skam, visa att de förstö styra sig sjelfva ,och klokt begagna friheten Försonade med Österrike, böra polackarne uppriktigt understödja det i de faror som hota det. För detta ändamål måste de innerligt förena sig med ungrarne och tillsammans med dem återtaga sin fordna historiska sändning att vara två den vesterländska civilisationens bålverk mot det moskovitiska barbariet. Men då polackarne äro slaver, och slaverne i Österrike klaga öfver att ha blifvit uppoffrade i den transaktion som närmat tyskarne till magyarerne, anser dock furst Czartoryski några förbehåll nödvändiga. Polackarne böra nemligen, menade han, för att så mycket bättre kunna rycka sina bröder ur Rysslands armar och bevara dem åt den vesterländska civilisationen, fordra administrativ sjelfstyrelse för slaverne såväl som för sig sjelfve. NORD-TYSKLAND. Den preussiska Staatsanzeiger för den 4 d:s meddelar den med kamrarnes bifall uppgjorda lag, hvarigenom Preussen öfvertager liqviden af Elbehertigdömenas skuld till Danmark i HM af Wienertraktaten af den 30 Oktober I en korrespondens från Berlin till Augsb. Allg. Ztg berättas, att preussiska sändebudet i Paris, grefve Goltz, vändt sig till franska kabinettet med en förfrågan angående betydelsen af de fortsatta franska krigsrustningarne, och att det svar, han derpå mottagit, ingalunda varit tillfredsställande. Det tilllägges emellertid, att den österrikiska diplomatien gör allt för att förebygga en brytning mellan Preussen och Frankrike. Weserzeitung anser detta meddelande för tendentiöst och opålitligt. En korrespondent från Flensborg till Hamb. Nachr. berättar, att om kort tid skall den danska skolan i staden förvandlas till en tysk borgarskola. Skolan har redan under längre tid icke fått upptaga nya lärjungar och har alltså varit lifdömd. Dess upphäfvande är en länk i den våldsamma förtyskningsprocess, som preussarne genomfört i Mellanslesvig under de år, det varit i deras besittning, och som ställer de fordna klagomålen öfver den danska regeringens framfart i samma trakter i det rätta ljuset. ÖSTERRIKE, Från Lemberg omtalas, att 2. dagen blifvit synligt ett ur på påskolskt flygblad -.. 1 hemlighet tryckt ket här . sued titeln Conföderat, hvil-vrjade med att förklara, att det nämnde dag utkommit för första gången och att det skulle utkomma för sista gången den dag, då Polen vore fritt från Östersjön till Svarta hafvety. Bladet uppträdde mycket skarpt mot Österrike, i det att det sökte ådagalägga, att österrikiska regeringen (hvilken just i dessa dagar blifvit af polska emigrationens chef furst Czartoryski prisad för sin huldhet mot polackarne i Galizien) blott drager polackarne vid näsan och begagnar dem som medel för sina ändamål. Polisen, hvilken tagit flera exemplar af detta revolutionära blad i beslag, är öfvertygad att det är tryckt i Lemberg. Kommunalrådet i Wien har enstämmigt beslutit, att med 2000 floriner bidraga till Schillermonumentet. Redaktören af den klerikala tidningen Volksfreund, Pia, har af kardinal Rauscher blifvit utmärkt med titeln andligt råd. RUMÄNIEN. Ministern Bratiano, som gjort furst Carl till verktyg för Rysslands planer i Orienten, blef, då han den 24 April ankom från Jassy till Bakou, förskräckligt illa mottagen af befolkningen. Ett ögonvittne berättar härom till Neue freie Presse: Ministerns vagn hade knappt rullat fram midtför rådhuset förrän man spände ifrån hästarne, dock icke för att köra honom i triumf genom staden: ty den folklige ministern såg tvärtom hotande miner och knutna näfvar rundt omkring sig, och man helsade hoaom med föga smickrande rop. Ned med förrädaren!s ropade några. Han vill smuggla preussiska soldater in i landet, förklädda som jernvägsarbetare! ropade andra. Dessa rop ledsagades af ett bombardement med stenar, smuts och ruttna äplen. Sedan generalprokuratorn infunnit sig och i lagens namn uppmanat massan att åtskiljas, Steg Bratiano ur vagnen och höll ett långt tal, hvari han utvecklade för masssan hvad han hade gjort för Rumänien och friheten. aFör er skull, tillade han, charjag komprometterat mig inför Europa, och slutligen bad han massan låta honom köra vidare. Hopen åtskildes nu; men följande daen samlade den utanför-.judarnes-husy inslog fönstren och begick otaliga excesser.