Aftonbladet – 9 maj 1868, sida 2

— En utvandrarfamilj från Noreland. I Fredrikshalds Tilskuer skrifves den 2 Maj: En arbetarfamilj från Umeå har nyligen hitkomm: på ett sätt och under omständigheter som förtjena omtalas. Husfadren är skeppstimmerman och har med sin familj efter egen beräkning vandrat 144 mil för att få arbete och lifsuppchälle. Då dyr tid och hungersnöd blefvo rådande i hans hembygd inträdde också allmän arbetslöshet. Vår skeppstimmerman var äfven bland de olyckliga som sattes ur verksamhet. Han tillbragte en bekymmerfull vinter, och frampå våren mistade han sin svärfader och ett nio, månader gammalt barn, som båda dogo af svält, För att undgå att dela deras öde sågo de ej någon annan utväg än att gripa till vandringsstafven; deras ställning kunde ingenstädes blifva värre än den var der hemma. Försedda med två riksdaler och litet skogsmat. (bröd af islandsmossa eller bark), bröt familjen upp i Juni månad. Man och hustru droge sma tre öfverlefvande barn jemte några verktyg på en kärra. De vandrade 15 mil genom bygder, der det ej fanns något annat slags bröd att få än det de sjelfva hade medfört; dock fiago de mjölk när de kommo längre sydpå. I Hudiksvall fick mannen ändtligen arbete i fjol sommar; men då detta efter en kort tid åter upphörde, måste de vandra vidare, De drogo nu genom Helsingtand och Dane. Folket här fingo de ingen anledning att Pr det visade sig ogästvänligt. En söndag kom sålunda familjen i ett regnigt och blåsigt väder till en gård i Dalarne och fick der köpa sig litet mjölk. Hustrun bad om lof att få koka upp den för att kunna uppvärma 25 utfrusna barnen, men detta nekades, och 2 måste ut i skogen och göra upp eld. Ii, på hösten kommo de till Wermde öfverallt funno större bjelpsamhet, före jul fick mannen här arbete vid ik, så att han kunde stanna der öfver vintren. Den rikligare föda den stackars uthangrade familjen nu erhöll ådrog emellertid dos äldsta dottren en sjukdom, för hvilken hon dukade under. Mannen har fått arbete här vid skeppsvarfvet.