sQDINS UVI allvÄarsdila alltet klUlllaRt ed ndra kammarens sida; men det var deremot anska öfverraskande att finna äfven första ammaren sluta sig till en framställning, som frågasätter icke blott distriktehefstjensteras indragning, utan äfven hemställer, att (. M:t måtte taga i öfvervägande om icke etydliga inskränkningar kunde åvägabringas åväl 1 embetsoeh tjenstemännens antal om i fråga om beloppen af de dem anviade löner. Ett sådant beslut äfven af förta kammaren vittnar att öfvertygelsen om nisshushållningen med tjenster och löner vid ernvägstrafiken är synnerligen allmänt utredd, och man bör kunna hoppas att nu ifven regeringens uppmärksamhet skall blifva tad på förhållandet och detsamma behöigen uppmärksammas vid uppgörandet af let nya förslag till stat för denna förvaltningsgren, hvilket torde komma att för nästa riksdag framläggas. Det beslut, som första kammaren i denna lel fattade, var formuleradt af grefve C. G. Mörner och antogs med 50 röster mot 37. Det var dock vid en föregående votering om kontraproposition som man hade tillfälle iakttaga styrkan af den minoritet, som ville afslå till och med statsutskottets hemställan rörande , distrikteheferna. Den räknade 43 medlemmar, mot en majoritet af 44. Andra kammaren antog med 89 röster mot 58 ett med grefve Mörners förslag lika lydande amendement, i denna kammare framstäldt af hr Key. Vid en föregående kontrapropositionsvotering hade antalet af dem, som ville obetingadt bifalla det kongl. förslaget, befunnits vara 41. I hufvudvoteringen röstade man mellan hr Keys förslag och utskottets framställning rörande endast distriktcheferna. Äfven andra kammaren biföll, likasom förut första kammaren, den af statsutskottet tillstyrkta framställningen till K..M:t om byggnadsstyrelsens indragning eller förläggande till arbetslinien. Hr Key hade inom denna kammare ifrågasatt, att det sistnämnda alternativet icke skulle.i skrifvelsen till KMit omnämnas, men sedan man erfarit, att första kammaren bifallit utskottets förslag, ansågs det lämpligast att äfven andra kammåren slöt sig till detsamma, på det man ej skulle äfventyra att hela frågan genom skiljaktiga beslut förfölle: I fråga om de fasta arvodena stannade kamrarne i skiljaktiga beslut, enär den förstå afslog utskottets förslag för att icke-nu inlåta sig i något bedömande af lönebeloppen, medan deremot andra kammaren beviljade de fasta arvodena, men endast för år 1869. I afseende å felräkningspenningar, anmärkningsprocent och premier Poll första kammaren utskottets förslag, men den an dra antog i stället hr Björcks reservation, enligt hvilken nämnda förmåner skulle tillkomma: a) kassörer samt trafikoch telegrafstationernas uppbördspersonal, felräkningspenningar till bestämda belopp, som af styrelsen fastställas; b) kontrollörer och kontorsskrifvare vid kontrollkontoret 10 procent å hvarje i stationernas räkenskaper af dem änmärkt och till återbetalning eller redovisning fäststäldt belopp; egande styrelFE NIA 00. Bnedkage geni All .enj 9 K än helhet fo oro till en del af den felande jetalas; c) lokomotivförare, eldare och vagnssmörjare samt annan betjening, till följd af hvars hushållning med materialier eller genom hvars nit och arbetsamhet väsentliga besparingar af utgifter åstadkommits, premier enligt särskilda, af styrelsen fastställda bestämmelser. i I sitt försvar för det k. förslaget till utgiftsstat stödde sig hr civilministern, som förde dess talan inom andra kammaren, hufvudsakligen på sakkunskapen hos den komitö (hrr Ericson, Murön och Agrelius) som granskat och gillat detsamma, För öfrigt framhöll hr La; erstråle äfven vigten att sörja för deras trygghet som trafikerade jernvägarne; och Hvilken vore beroende af en noggrann tillsyd, samt anställde jemförelset inellan den vid utländska statsbanor för hvarje l: svensk mil af banornas längd anställda personal. De ledamöter, som bekämpade den li föreslagna staten, invände häremot, att tra-l fikens säkerhet berodde på den egentliga trafikoch bevakningspersonalen, och med afseende å den hade icke några inskränkningar Blifvit ifrågasatta, medan man deremot riktat sina anmärkningar förnämligast mot den öfver all höfva med tjenstemän belatirade centralstyrelsen och specielt ;dess kamerala afdelning. Och i afseende å jemförelserna med de utländska banorna erinrades, att sådana jemförelser måste blifva i yttersta grad haltande; då dervid endast togsi beräkning väglängder, men icke den mångdubbelt stärkare trafiken på de utländska banorna. De flesta bland deaf civilministern åberopade jernvägariutlandet voro dubbelspåriga och hade oupphörliga natttåg, hvarjemte å flera af dem tåg passerade flera gånger i hvarje timme. En dylik trafik fordrade en vida talrikare tjensteoch bevakningspersonal än en sådan, der t. ex. icke från sjelfva hufvudstaden behöfdes mer än, tre tåg om dagen. I afseende å distriktchefernas obehöflighet åberopades det förhållande, att två af de nuvarande intendenterna, hvilka motsvara de föreslagna distriktcheferna) kunnat under längre tid vara från utöfningen af sina befattningar aflägsnade, utan att någon särskild vikarie behöft för dem förordnas, utan deras åligganden besörjts af andra tjenstemän, som deraf icke hindrats att fullgöra egna åligganden. Dåen tredje intendenten hade samtidigt med utöfningen af sin tjenst haft öfverinsendet öfver ett enskildt jernvägsbyggnadsarbete. Man framhöll derljemte, att de ifrågavarande befattningarne alldeles strede emot det antagna systemet i öfrigt, som anförtrodde det närmaste chefskapet för hvar och en af de särskilda grenar i hvilka jernvägsförvaltningen sönderfölle, nemligen underhållet, maskinafdelningen och trafiken, åt särskilda medlemmar inom styrelsen; hvilka skulle ega att till de verkställande tjenstemännen meddela direkta. befallningar. Distrikteheferna, som skulle hvar och en inom sitt område utöfva-uppsigt öfver alla de särskilda förvaltningsgrenarne, komme dervid i en besynnerlig mellanhand mellan afdelvingscheferna inom styrelsen och jernvägens personal, hvilket lätteligen kunde leda till förvecklingar. Man sökte på detta sätt visa, och såsom oss syntes med framgång, att dessa befattningar icke blott voro obehöfliga utan äfven kunde medföra ganska väsentliga olägenheter. Oberoende af de framställningar, riksdagen beslöt i fråga om jernvägsstatens reglerande I för framtiden, ställde kamrarne emellertid till IK. M:ts disposition det för jernvägstrafiken Ti den kongl. propositionen föreslagna belopp af 4,143,000 rdr. Den hufvudsakligaste meningsskiljaktighöt, som yppat sig mellan kammana ARh cam Aterstar att afsöra. antavliven PR OL Bh, KA ba HH je At fO RN mm ska MR fa rot Må Må åt RR bn Horton