UTRIKES. ENGLAND. Underhusets plenum den 30 April tortgick i fulla 11 timmar, från kl. 4 e. m. till kl. 3 på morgonen, och var nästan uteslutande egnadt åt debatten öfver Gladstones första resolution mot den irländska statskyrkans. bibehållande. Före denna debatts början föreföllo dock några små karakteristiska scener, som torde. förtjena att omnämnas. Fyra nya medlemmar, alla tillhörande det konservativa partiet, inträdde den eneefter den andre för att aflägga ed och mottogos alla med jubel af sina torykamrater, likasom om denna lilla förstärkning skulle kunna vara i stånd att vända den förestående omröstningen till deras förmån. Knappt var detta helsningslarm slut, så uppstod ny rörelse, då Reardon (medlem för den irländska valkretsen Athlone) i sanska barsk ton frågade inrikesministern, om den till döden dömde feniern Barrett skulle benådas från dödsstraffet eller ej. Inrikesministern tillrättavisade interpellanten för hans otillbörliga fråga, undandrog sig allt svaromål och skördade derför bifall af underhuset. — Ännu starkare blef oväsendet, då kapten Surtees (densamme som, när der irländska kyrkofrågan först förevar till diskusn, begärde kröningsedens uppläsning) nu ifven yrkade, uppläsning af den ed, som de katolska medlemmarne ända till för två år sedan måste aflägga. Häremot såsom ett idsödande och rentaf förbittring åsyftade inspråk protesterade venstern mycket häfigt. Talmannen afgjörde väl saken sålunda, att yrkandet icke kunde afslås såsom strilande mot ordningsreglorna, och mycket lifigt var det bifall, hvarmed detta talmannens utslag helsades af de konservativa; men Disraeli sjelf var klok nog att uppträda försonligt, och på hans uttryckliga begäran afstod kapten Surtees från den rättighet, talmannen tillerkänt honom, att få eden uppläst. Nu först återupptogs den egentliga debatten jfver den första resolutionen. En utförligare