Underrättelser från det Kyrkliga lifvet 1 utlandet. IL Efter att hafva påpekat det faktum, att ;kyrkligheten synes i våra dagar allt mera sripa omkring sig, och detta särdeles bland le bildade klasserna, bland dem, som i mer in ett afseende kunna anses utgöra den ädjaste och bästa delen af nationen, fortsätter prof. Rothe sitt föredrag på följande sätt: Men dessa beträktelser få ej komma 0ss stt glömma storheten af den fara, som ligser i den herrskande okyrkligheten, såvälför le okyrkliga sjelfva som för kyrkan. De förra måste nemligen, huru nära de också må vara Guds rike, taga sig väl i akt, att deras afsöndring från kyrkan icke äfven slutligen förer till en verklig afsöndring från kristendomen. Ty på sista tiden föresväfvar dock äfven dem ofta den tanken, att kristendom och kristlig kyrka är ett och samma och från denna synpunkt måste ringaktninoen för kyrkan äfven konseqvent föra dem till missaktning af kristendomen. Men kyrkän sjelf hotas ögonskenligen af en större fara från våra dagars okyrklighet än frår den art af förra tiders kyrklighet, hvilken grundade sig i blott en sedvänja. Ty denna senare hotade henne dock ej med upplösning, med en städse tilltagande numerisk afmagring, såsoni den förra gör. Den höll dock den yttre kyrkokroppen tillsammans för bättre tider, i hvilka ju ett kraftigare lif kunde återkomma tillbaka i de förlamade lemmarne. Och betrakta vi vidare i hvilka klasser al kyrkomedlemmarne okyrkligheten i våra davar företrädesvis eger rum, så framträder densammas förderflighet för kyrkan i ett innu klarare ljus. Ty ett faktum är, att okyrkligheten eger sin största utbredning inom de s. k. bildades klass. Så blandad denna klass nu äfven är, så mycken halfbildning och förbildning den ock onekligen i sig innesluter, kunna vi dock ej instämma i deras ton, hvilka bruka tala med förnämt förakt om våra bildade. De stå i alla fall första ledet af vårt samhälle och om de draga sig tillbaka från kyrkan, så måste hennes förfall derigenom befordras i mer än ett afseende. Ty Tan är ju dock genom sitt beorepp uttryckligen anvisad derpå, att vara ett helt och hållet alltomfattande samfund. att sammansluta alla naturliga och sedliga olikheter, isynnerhet alla bildningsgrader, som förefinnas i dess historiska sfers område, och hennes sundhet betingas väsentligen deraf att i henne alla dessa mötas och träda vexelverkan med hvarandra. Om nu härvid