Aftonbladet – 4 maj 1868, sida 3

e-l Förut besöktes det på sluttningen mot sj ta I stranden belägna s. k, gjuterihuset, som ft panvändes till krigsarkiv, förrådshus m. I toch hvilket nyligen blifvit inredt i och 4 af I tillverkningen af kopparhylsorna. I de : mellersta våning befinna sig numera de egen liga verkstäderna, och på nedra botten, se i anseende till den skarpa lutningen vid sj af den backe hvarpå denna byggnad är up förd utgör en jordvåning, är dels verksta dels förråd. En del af rummen i öfvers våningen är upplåten till bostad åt de v detina kopparhylsfabrik arbetande dalkull och äro dessa rum för sådant ändamål gansl snyggt ordnade och försedda med en-man: sängar. Det var föröfrigt ganska angenän att jemväl betrakta dessa starkt byggd friska och rosenkindade dalkullor, och tyckte visst också de båda riksdagsmännc från Dalom, af hvilka isynnerhet den I samma gång längste och yngste myste godt när han fick sigte på sina landsman innor; icke mindre än sjutio användas i dess verkstäder, der, utom den s. k. dubbelpresse: afskärare-maskinen och headern, alla öfrig maskiner skötas af kullor. Arbetspersonale utgöres för öfrigt af fyrverkarkårens manska samt 20 civila arbetare, deraf 4 äro anställd på ordinarie stat vid nämnde kår. : För att gifva läsaren ett åtminstone någo så när tydligt begrepp om detta etablisse ment och hura kopparpatronerna tillverkas skall jag, så godt jag förmår, vara cicerone Pp en stund åt dem som hafva tålamod att följ Imig i tankarne, och vi begifva oss då först i På nedra botten, eller i sjelfva jardvåningen der vi inkomma i ett stort rum, som är af deladt utaf en rad pelare med deremella Islagna hvalf. Här sker kopparplåtens bets Tning och hylsornas glödgning äfvensom gjutningen ar blykulorna, hvilken göres i små, vic Marieberg förfärdigade, nätta formar af messing och belagda med stålskifvor, med 1( kulhål i hvarje form. I rummet närmast intill detta åt öster är reparationsverkstad för underhållet af maskiner och verktyg. I ett annat rum, i vestra ändan af huset, befinner sig en särdeles vacker ångmaskin (af 8 nominella hästkrafter), hvilken drifver alla maskiner och jemväl cylindern i glödgningsugnarne samt flägten för smedjan och pumpverket för vattenledningen, som medelst rör är satt i förbindelse med sjön och pumpar upp vattnet till en på vinden placerad, stor cistern, derifrån vatten sedermera utgår till rummen. Östra ändan af samma våning användes till förrådsrum. Tillverkningen af hylsorna göres på följande sätt: Då kopparplåten blifvit sönderklippt i stycken af lämplig storlek, betsas, den först, hvilket sker på det sätt att den doppas i en svag blandning af svafvelsyra och vatten. Detta försiggår i nedersta våningen, hvarefter plåten (medelst hissning) upptransporteras till den mellersta, eller maskinvåningen, och inoljas samt sedan öfverlemnas till den person som sköter den första eller den s. k. dubbelpressen, hvilken ur plåten utklipper en cirkelrund skifva, som omedelbarligen derefter i samma press formas till en cylindrisk skål. I de fyra öfriga eller de s. k. enkla pressarne uppdrifves hylsan successivt till erforderlig. diameter och längd. Emellan hvarje uppdrifning, utom mellan den andra och tredje, glödgas hylsorna, hvilken operation, enligt hvad redan antydt är, försiggår i jordvåningen. Nästa åtgärd är hylsans afskärning, hvarefter hufvudet formas uti en s. k. header. Derpå göras hylsorna koniska, hvilket ännu sker för hand. Man har nemligen bland de från Amerika bekomna maskiner och ritningar icke funnit några maskiner för detta ändamål, ej heller några ritningar dertill; men för att bespara den härtill nödiga mennisko(hand-) kraft, äro äfven maskiner för nämnda ändamål beställda och under arbete hos hrr J. yo C. G. Bolinder i Stockholm. Sedan hylsorna erhållit sin koniska form, transporteras de återigen till jordvåningen, der. oljan uftvättas medelst deras kokning i lut, hvarter de afsköljas och torkas i ett skåp, som ir uppvärmdt genom deri inledda ångrör. Härpå champluneras hylsorna och undergå en oggrann besigtning, hvilket sker i laboratoium, och dermed är sjelfva kopparhylsans abrikation fulländad. Innan vi lemna detta stora verkstadshus, ler vi också gjort en vtitt upp i öfversta åningen, i kullornas logementer, vilja vi omämna följande som kan vara af icke obeydligt intresse så i ekonomiskt som patrioiskt hänseende. Den plåt, som begagnas ill att göra hylsorna af, och hvilken består f 94 proc. koppar och 6 proc. zink, tages vån Skultuna och är numera fullt jemförlig red den bästa engelska. Den kostar 88 rdr r centner, och, enligt kontrakt, skall all en splint, som vid urklippningen ur plåten ppkommer, äfvensom afskjutna hylsor, återgas och omsmältas vid Skultuna mot en fgift af 30 rdr pr centner. För öfrigt äro la materialier till kopparpatronerna,med unantag af qvicksilfret, inhemska, och hvad askinerna beträffar, så äro endast 7 sådana ill ett värde af något mer än 14,000 rdr) öpta i Amerika, men alla öfriga maskiner, mväl ångmaskinen, och hvilkas sammanegda värde uppgår till öfver 30,000 rdr, äro Ilverkade hos hir J. ä C. G. Bolinder, hvilka ven konstruerat och tillverkat den särdeles wckra och ändamålsenliga press, i hvilken ilorna champluneras — en operation som rsiggår i mellanvåningen. Här vill jag också omnämna, att den frukn mången hyst för att dessa kopparpatror skulle blifva alltför dyra ingalunda tycs besannas, enär priset på de vid Marierg tillverkade kopparpatroner med tiden ke lärer komma att mycket öfverstiga 6 e pr färdig skarp patron. Tillverknocnriset a da hittillo hanaanada clbamna