Aftonbladet – 2 maj 1868, sida 2

KAMMA CHS ICGATIOLGI. 2atv VIGATT UGC D BLABLA, som egde att deltaga i voteringen, voro med om Ö ot: hemställan och således ir på oss gjort a riksdag har men förr eller senare måste den ovilkorligen gå igenom, men un: der tiden skola anspråken ökas, och de efte ter, hvarmed man nu länge skolat låta sig n komma belt visst härnäst, när denna vigtiga fråga ommer, icke på långt när att befinnas tillfredsställande. LITTERATUR TIDNING Innehåll: Ikläsning. — Fryklund, Kort anvi a Linne, Om bränvin och bränvinssupan ec big, Naturlagarne för växtnäringen. — Jägareförbundets tidskrift. — Album för jägare och jagtvänner. — Litteraturoch konstnotiser. Nordisk folkläsning. Lisving för folket af sällskapet för nyttiga kunskapers spridande. Folkevennen, våg. ar Selskabet for Folkeopgens Fremme. Folke pg, udg. af Udvalget for Folkeoplysnings Fremme. Ingen skola kan ensam fullgöra det bildningens värf, som henne förelagdt. Allraminst kan det kräfvas af folkskolan, som bland alla ej blott är den sämst utrustade, utan ock allt för kort tid får behålla det tora flertalet af sina lärj Bredvid folkskolans bemödanden, tili fortsättning och fullständigande af dessa, ha folkbildningens vänner derföre en stor uppgift att genom skilda ansträngningar fylla: de baatt sörja ör populäl nskapliga föredrag, för enbiblioteker, för utgifvande af god folk ning. I sistnämnda hänseende stå vi h landet långt tillbaka för våra nabor och br der vestanfjells och hinsidan Sundet. I såorge som Danmark sörjer man med ifver och stor framgång för utgifvande af god folklitteratur. I Sverge deremot gör man, om vi skola tala fullt uppriktigt, ingenting eller nästan intet. Atskilliga planlösa eller otjenliga företag rubba ej befogenheten af detta omdöme. En jemförande blick på dessa förhållanden i de tre länderna torde ej sakna intresse. Vår folkskola saknar ännu det nödvändigaste af all undervisningsmateriel, nemligen en läsebok, innehållande ett passande urval af vår litteraturs bästa alster, till väckande jungarnes kunskapsbegär och Jäslust. igen utlofvades i K. M:ts berättelse till 1867 ärs riksdag om hvad i riket och d styrelse sig tilldragit (sid. 75), att en sebok för folkskolan skulle under förlidet år bli att tillgå, för att till nedsatt pris las folkskolorna tillhanda. Men detta lö har icke blifvit uppfyldt, och att dess inlösen ej heller under detta år lärer förestå, torde kunna slutas derat, att det ej uppreats i berättelsen till nu församlade rikdag. Huruvida denna länge omtalade läsebok blir sådan, som folkskolan behöfver, förefaller oss föröfrigt minst sagdt tvNYvelaktigt, när vi dels erinra oss den pietistiska, mot sann Vetenskap fiendtliga obskurantism, som i allt högre och högre grad framträder hos en mängd af undervisningens officiella målsmän, dels taga i betraktande, hvilka de personer äro, som besörja utarbetandet af denna läsebok, dels äfven fästa afseende vid beskaffenheten af arbeten, som tillförene af statskassan bekostats till folkskolans tjenst: med den yttersta förundran ha vi t. ex. af ofvan cite-. rade berättelse inhemtat, att det är genom höga vederbörandes försorg och på statens bekostnad en globkarta för folkskolan utkommit, hvilkens häpnadsväckande underhaltighet vi ämna vid tillfälle blotta. Huruvida den långa väntan på den utlofvade officiella läseboken för folkskolan i och för sig vore att beklaga, lemna vi derföre derhän; men det länge omtalade företaget har emellertid hindrat den enskilda skriftställareoch förläggareföretagsamheten att afhjelpa det trängande behofvet. Den norska folk skolan deremot erhöll för flere år sedan från numera aflidne, stiftsprosten P. A. Jensens hand en af statsmedel bekostad särdeles utmärkt läsebok, och i Danmark eger man flere dylika mycket förtjenstfulla urval ur nationallitteraturen, t. ex. Matzens läsebok. Vända vi oss till folkskolans läroboksförråd, så må erkännas, att de sista åren företett flere rätt lyckade försök att afhjelpa bristen i detta hänseende, samt att denna så vigtiga och så auspråkslösa del af litteraturen nar ett mästerverk, Berlins berömda naturlära,. Men denna sistnämnda — som helt visst är mera spridd och läst i Norge, än i författarens fädernesland — är en sluten bok för allra största delen af vår folkskolas lärjungar, och detsamma gäller om de dugliga läroböcker i historia, geografi m. m., som finnas att tillgå. Hvarföre det? Svaret på denna fråga är en hänvisning till den största, ännu alldeles förbisedda, bristen i folkskolans läroboksförråd: saknaden af en duglig lärobok i religionskunskap. Så länge den bristen ej afhjelpes, skall den tidsödande j rdande utanläsningen af katekes . biblisk historia — eller helig historia, såsom det nu är högsta fashion att säga i det pietistiska lägret — fortfarande ur folkskolans undervisning uttränga de öfriga läroämnen, som uppräknas i folkskolestadgan. Litet emellan offentliggöras långrandiga och salvelsefulla afhandlingar om religionsundervisning; men att skaffa skolan en lärobok i ämnet, enligt samma metod som numera, redan länge, följts vid all annan undervisning, derpå är ingen af den reliiösa bildningens ordrika zeloter betänkt. Songl. ecklesiastikdepartementet använder hellre statsmedel till inköp af taflor ur gamla testamentetr, Att skrifva lärooch läseböcker för folkskolan — må man noga besinna denna sak — utgör en uppgift, hvilkens svårighe-ter icke, såsom mången dilettant tyckes förella sig, äro lätt lösta. En vetenskaps elements förstås ej till fullo, kunna ej rätt urskiljas och framställas af någon annan än den vetenskapligt bildade författaren. Den, hvilkens eget vetande är begränsadt inom omfånget af kompendiernas första begrepp, och hvilken derföre, när-han slår sig på lärobol rfattarskap, intet annat kan göra, än osjelfständigt välja ett, rata ett annat i sina lika skralt utrustade föregångares beten, förmår ej åstadkomma mer än ett fuskverk. Hvad särskildt angår en god läsebok för folkskolan, är detta ej en sak för hvem som helst som eger någon beläsenhet och en bjelplig boksamling. Endast en vetenskapligt bildad litteratör, som öfverskådar vår nationallitteraturs hela fält och förstår att med säkert grepp välja det mest bety-. delsefulla och kar: pr bland det som . egnar sig till folkläsning, är i stånd att. till. Läseboken skall nemligen på ett lifvande, intresseväckande sätt leda lärjungen in i alla de kunskapsgrenar, af hvilka han sedermera har att genom läroböcker inhemta en kort, ordnad ötversigt; der således ej inom litteraturen redan skulle finnas någon för läsebokens syfte och plan lämplig framställning af något folkskolan tillhörande undervisningsämne är det af nöden att — såsom för Jensens norska läsebok skedde — en sådan kilt utarbetas, och det ankommer då på utgifvaren att skaffa sig tjenligt biträde för sådant ändamål. Här vore för