Ve hvartill dessa inkomster i riksstaten beräknats, dT bör statskontoret af riksgäldskontoret erhålla godtgörelse för den brist, som härigenom, enligt riksI hufvudboken, uppkommer i de för statsutgifternas I bestridande anvisade tillgångar. Skulle under löI pande året visa sig, att statskontorets inkomster äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det riksgäldskontoret att, sedän K. M:t, uppå statskontorets und. anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla statskontoret det belopp, K. M:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för statskontoret ad så snart dess tillgångar det medgifva, återgålda hvad riksgäldskontoret sålunda förskjutit. Denna utskottets hemställan blef af kammaren Tbifallen. Vidare föredrogs samma utskotts utlåtande n:r 85, i anledning ar dels K. M:ts Prappsitiom angår ende anslag till fortsättande af statens jernvägsbyggnader, dels enskilda motionärers framställningar angående statsanslag, låneunderstöd eller räntegaranti för ifrågasatta jernvägsanläggningar, äfvensom angående anslag till bestridande af undersökningskostnåder i afscende å föreslagna jernvägslinier. I första punkten hade utskottet hemställt att alla medel, hvilka vid innevarande riksdag för jörnvägsbyggnader beviljas, uteslutande skola användas till fortsättande af arbetena å nordvestra Tran, Denna punkt blef af kammaren godänd: Vidare hade utskottet hemställt, att riksdagen måtte till fortsättande af arbetena å nordvestra stambanan för 1869 till utgående från stätskontoret på extra stat anvisa en summa af 2,250,000 rdr. Hr Wern hade reserverat sig deremot och föreslagit denna sutbmas höjande till ett belopp af 3,090,000 rdr, hufvudsakligen med afseende derå, att nordvestra banan må kunna bli färdig år 1871. För hr Werns förslag uppträdde hrr Troilius, Nordenfelt, Berg och Leijonancker samt frih:ne af Ugglas och Bildt. Dessa talare ansågo, att det vore stor fördel att påskynda nordvestra banans färdigbyggande. Genom att anslå den af hr Wern begärda summan skulle man kunna få arbetet färdigt år 1871; men om man biföll utskottets förslag, så blefve detta mål fördröjdt ännu ett år och derigenom en uppenbar. förlust tillfogad staten. Hrr Montgomery-Cederhjelm, Heykensköld och Wallenberg samt grefvarne Henning Hamilton och C. G. Mörner försvarade wtskottets förslag, på grund af den åsigt, att det är nyttigt för den af jernvägen beroende industrien, och äfven för det att man måtte ega en princip att följa vid byggandet af jernvägar, nemligen den principen, att till dylika arbeten icke bevilja mer än öfverskottet af statens jernvägstrafik. Efter verkställd yotoring godkände kammaren hr Wserns förstag, att 3,090, rdr måtte beviljas, med en pluralitet af 59 röster mot 38, som röstade för utskottets förslag, det mindre ahslaget. . I femte punkten hade utskottet, i likhet med den k. propositionen, hemställt: : att till K. M:t må varda öfverlemnadt att vid : jernvägsarbetenas utförande närmare bestämma de : orter, som statsbana eller bandel, hvartill anslag varder beviljadt, skall genomgå, och de ställen den 1 bör anlöpa; samt att K. Mit må af byggnadsanslaget använda hvad : som erfordras till snställande af undersökningar : med afseende å framtida fortsättande af stam banorna inom de trakter, der K. M:t kan finna skär-t ligt att låta dylika undersökningar anställa; dock i j 1 act till gewa Ändamål icke användas mer än högst 25,000 rår. Punkten godkändes af kammaren, och likaså den följatide, alstyrkande frib. Bildts inotion om att vid kommande jernvägsundeörsökningat den linie, som öfver Almarestäket går mot Insjön i Dälärno, måtte företrädesvis komma i åtanke. od I sjunde punkten bade utskottet afstyrkt frih.l: Nordenfelts motion, att riksdagen måtte besluta . att till K. M:ts disposition, ställa ett extra anslag ! af 15,000 rdr med anhållag, att K. M:t behagadej. derined låta verkställa Oc ttrsäding om hvilket i: inflytande en jernväg, utgående från jernvägent mellan Örebro och Köping till sjön Siljan och Falun, dels snart efter dess fullbordande, dels ock i framtiden kan antagas utöfva på nettoinkomste af statens jernvägstrafik och på landets metalltillverkning och näringsförhållanden i allmänhet, : äfvensom om lvilken ränta på byggnadskostnaden en sådan jernväg kan antagas lemna... ; I ånlbdning bäraf uppstod et liflis diskussion. Hrr Heykensköld, Ekenman, Waern, MontgomeryCederhjelm, Troilius och de Laval yrkade bifall till motionen, hvaremot grofrarne IL. JIHamilton och E. Sparre, samt hrr Nisser och Funck talade för utskottets afstyrkande. Punkten blef äfven slutligen bifallen med 62 röster mot 36, som önskade bifall till motionärens förslag. — Statsutskottets, utlåtande J4 66, afstyrkande en inori andra kammaren fäckt mötion om förändrad ömorgamsation af rikets försvarsväsende, godkändes utan diskussion. I sitt utlåtande JV 7 hade samma utskott dels afstyrkt några motioner om ändringar i indelningsverket, dels ock att riksdagen ville i und. skrifvelse anhålla, det K. M:t täcktes låta utreda, om och på hvad vilkor det nu på .rotes öch iusthälläta lvilände bätskkanskållet Då kunna lindras eller ock åtiösas samt jemväl på öfriga samhällsklasser fördelas, äfvensom att, i sammanhang med det förslag, K. M:t kan komma att till riksdagen aflåta, i fråga om lin-1 dring eller aflösning åf rustningsoch roterings-1 besväret i allmänhet, K. M:t täcktes föreslå åt-: rder, ledande Hdertill. att likställighet med deli riga rustoch rotehållare i detta hänseende må j: de båtsmansbållsskyldige beredas. ! I anledning häraf uppträdde grefve von Platen och sade sin åsigt vara att en skrifvelse till K.1 M:t i detta ärende icke vore lämplig, utan borde l( man afvakta den utredning som nu i ämnet på-(( f ( 1 ( S går. Orelve Björnstjerna yrkade bestämdt afslag till utskottets hemställan. Frik. von Otter föreslog den förändring i skrifvelsen, att åtgärderna för lindring al båtsmanshället ei behöfra föreslås i sämmanhang med förslaget om reglering al rustningsoch roteringsbesväret i allmänhet. Med den sistnämnde talaren förenade sig hrr v. Koch, Montgomery-Cederhjelm samt frih. Tersmeden. Kammaren biföll frih. von Ötters förslag. Öfriga ämnen uppskötos till aftonens plenum. Vid aftonens sammanträde föredrogs statsutskot-; tets memorial hr 28, med beräkningar öfver statsid regleringeim för är 1869, samt försläg i frågå öm js fyllande af riksgäldskontorets behof. E I första punkten föreslår utskottet, a att åt fullmökuge i riksgäldskontoret uppdraga, att, genom upplåning mot statsobligationer, -somlt böra vara fondernde; anskaffa en gumma af högst !1 12.000,000 rdr rmt, för att användas del? till godt1 görande af de utaf riksgäldskontoret för jernvägs-s uyggnader redan utbetalda medel, dels till bestri-i dande af de för jornvägsbyggnaderi: s fortsättande Ii erforderliga utgifter, Som redan blifvit eller vid. innevarande riksdag varda för sådant ändamål an-l( visade; egande fullmäktige härvid tillvägagå på li det sätt de finna iämpligast och med det allmännas 1 fördel inest öfyereusstämmanile:. a äremot hade grefve af Ugglas och frili. Beck-!e Friis reserverat sig och föreslagit att lånesumman c måtte höjas till 24,000,000 rdr, på det att ickely, inom kort tid ett nytt lånebehof må kunna upp-f stå, Den förstnämnde hade yrkat att till de af lg utskottet föreslagna 18 millionerna måtte läggaslÅ hvad som erfordras för betalande — det är för c konverterande uti fonderadt lån — af det tempo-s rära lån, uppgående till 6,000,000 rdr, som riks-1 gäldskontoret under förlidet år upptagit. Denna åsigt delades af många talare, som under diskus-1 sionen yrkade bifall till det högre lånebeloppet.f Hr Hasselroth ansåg att utskottets utredning aflc frågan icke vore tillfredsställande och trodde för sin del, att då ett större penninglån måste upptar ( gas, så är det bäst att på en gång taga summan ll så stor att den motsvarar ändamålet. Irih. Stjern-f blad förklarade sin mening vara, att när man vill li rangera sina affärer så må man göra det grund-ly ligt, och ville talaren också rösta för ett lån afl( 24.000,000, ty då skulle också det temporära lå-( net, som sistl. år upptogs, kunna betalas utan att man behöfver pålägga några nya . skatter. Afli samma åsigt var äfven frih. Tersmeden, Frih. c Silfverschöld och frih. Funck, samt grefve O. G.ls Mörner ansågo alla att riksgäldskontoret väl kunde : rangera affärerna med den af utskottet föreslagna 1 lånesumman, isynnerhet som utskottets beräkning s af statsinkomsterna under nästkommande år ejl1 vore för högt tilltagen, utan snarare tvärtom. 4 Statsverkets ställning skulle, hoppades desse taji la an id 12CQ åra clut er heller vara sämre. än! I