Aftonbladet – 29 april 1868, sida 3

IR TA . I bestyr, ofta g fattande genom bo. ställenas storlek m. m. Det vore derfö utan tvifvel till mycken fromma för en förbättrad och utvidgad folkupplysning, om för samlingarne berättigades att genom val till sätta ordförande i skolråden. Af likartad skäl böra folkskoleinspektörerna tillsättas a landstingen och såsom en följd deraf äfver af dem aflönas. Då man emellertid skull kunna tänka sig att ett landsting vore allt för liknöjdt eller alltför njuggt i densa fråga bör det tillkomma regering och riksdag at bestämma såväl det minsta antalet af inspektörer hvarje län, i proportion till folkmängd, skolor och areal, skall hafva, som minimum af lön dem skall bestås. C. Förändring af selementarläroverkens styrelser. Det torde svårligen kunna förnekas af andra än dem som äro förblindade af maktI begär, fördomar eller konservatism, att det lär en orimlighet i våra dagar, att skolungdomens fäder och målsmän äro utestängda I från allt deltagande i vården och tillsynen Jaf de läroverk, der deras söner och myndlingar skola erhålla ickö allenast sin undervisning, utan äfven en stor del af sin uppfostran. Detta förhållande måste ändras, och I det af flera skäl; ty oberäknadt det orättvisa och obilliga deruti, vore det af största gagn att nya elementer, hvilka icke vore af fördomar och gamla vanor qvarhållna i slentrianens hjulspår, uppfriskade de nu ofta nog sömniga läroverkskollegierna. Det nära samband emellan kyrka och skola, som i fordna tider utan fvifvel betingades af dåvarande omständigheter och förhållanden, hvilka icke mer förefinnas, bör icke längre fortfara; det har visat sig hämmande på läroverkens utveckling till hvad de böra vara: uppfostringsanstalter för medborgare, och qvarhållit dem på deras gamla ståndpunkt såsom skolor för bildandet af embetsmän. Biskopens befattning såsom eforus bör derför upphöra, så mycket mer som hans tid blir fullt upptagen med hans ecklesiastika göromål, om dessa skola skötas som sig bör, och man kan vara en utmärkt styresman för ett stift, på samma gång man är en oduglig eller liknöjd eforus, hvarpå exempel icke saknas. Kontrollen öfver läroverksstyrelserna kan och bör utöfvas af ecklesiastikministern och hans byråchef för dessa ärenden. Hvarje sådan styrelse bör omfatta ett läns alla elementarläroverk, och dess ledamöter bestå till hälften af lärare, till hälften af icke lärare. Då den bör hafva sitt säte i länets residensstad, blir en nödvändighet att de styrelseledamöter, som äro lärare, utses bland lärarne vid läroverket i nämnde stad, men å andra sidan fordrar billigheten att äfven lärarne vid de öfriga städernas skolor deltaga i valet. För de styrelseledamöter, som icke äro lärare, blir landstinget valkororation. Ordförandeplatsen torde böra tillomma rektorn vid läroverket i residensstaden, hvilket äfven skulle medföra ett nyttigt inflytande på valet af person till denna befattning. D. Förändring af skolstadgan. Med undantag af ett ringa fåtal, till största delen bestående af prester och äldre lärare, inse numera alla, som riktat sina tankar åt den offentliga undervisningens tillstånd i vårt land, att elementarläroverken icke uppfylla sitt ändamål i det skick de nu befinna sig. Detta ändamål är nemligen icke uteslutande att skapa studenter eller ämnen till embetsmän, utan att bibringa allmän bildning åt landets ungdom utan afseende på hvilket lefnadsyrke denna ungdom kommer att välja. Skall detta ändamål vinnas, måste läroverket icke såsom nu meddela en oafbruten lärokurs från första klassen till den sista med studentexamen såsom mål, utan fördelas i afdelningar, af hvilka hvar för sig är ett afslutadt helt, på det lärjungen vid olika ålder må kunna lemna. läroverket och egna sig åt olika yrken efter inhemtande af ett kunskapsmått, öfverensstämmande med deras ålder och omfattande de ämnen, som kunna blifva dem till nytta i den samhällsställning, der: de komma att stanna, och utgöra en grund för sjelfstudium. Som det nu är, har en yngling, han må lemna läroverket vid hvilket stadium som helst utom det sista, fått inhemta fragmenter af en mängd kunskapsgrenar, af hvilka flera blifva honom till ingen nytta, men icke någon enda afslutad, om ock mindre, kurs i något, ke ens i dem, som för hvarje menniska i ir tid böra vara bekanta och som inhemtas bättre och fullständigare i folkskolorna till och med, än i elementarläroyerkens lägre klasser. Dessa läroverk borde derföre såsom fullständiga indelas i 3 afdelningar, af hvilka den 1:sta omfattade nuvarande 1-—4:de klasserna, den 2:a d:o 5:e och nedre 6:e, samt den 3:e, som delade sig i en lärd och en praktisk linie, de återstående klasserna. MHvardera afdelningen skulle vara ett för sig afslutadt helt med bestämda ämnen och kurser. l:sta afdelningen vore afsedd för ynglingar, hvilka efter dess genomgående egnade sig åt handtverk, minuthandel o. s. v. eller inginge i de tekniska skolorna. Från 2:drå afdelningen skedde afgång till krigsskolan, landtmäteriläroverket, skogsinstitutet, teknologiska nstitutet, handelsoch landtbruks-skolor m.m. 3:dje afdelningens genonmgående berättigade som nu till inträde vid universitetet. I afseende på läroämnenas och undervisningens fördelning behöfvas grundliga reforner. Så t. ex. tillhör religionsundervisningen oresterskapet, icke läroverket; teologi, dognatik och speciel kyrkohistoria universitetet, cke skolan. Kurserna i historia. och geo;rafi skulle i vissa afseenden minskas, i andra utvidgas emot hvad nu är förhållandet. Unlervisningen i moderna språk bör ställas på en helt annan fot än nu, så att lärjungarne efter att hafva genomgått 2:dra afdelningen kunna uttrycka sig någorlunda ledigt på två vw språken och efter Sidje afdelningens geomgående på praktiska linien på alla 3 språsen. Som det nu är kan i allmänhet ingen student tala ett främmande språk och kan an det, så har han lärt det utom skolan. Antalet timmar för språkundervisningen benöfde derföre icke ökas, endast undervisninsen meddelades på annat sätt, hvartill ovilorligen fordrades att läraren skulle kunna edigt och korrekt tala det språk, i hvilket an undervisade, hvaremot fordringarne på en sådan lärares kunskaper i öfrigt borde vetydligt modifieras. Man kan vara en ypverlig språklärare utan att hafva tagit akalemisk grad. Nödvändigheten af att samma lärare leder indervisningen i sitt ämne hela läroverket enom är lätt insedd och visar sig tydligt rid de flesta sådana; med ombyte af lärare TH TT Me FRED RA ER RT I Rån SUPPOSED EYE DOSE ERT T