kådan skulle fastna vid jernet. Sedan man stäckit alla kittlar, nedpressas den porösare blifna kådmassan åter med en stor jernslef, fven denna med träskaft. Jernslefven uppvärmes naturligtvis också. Slefvet har cirkelform och i diameter 8 tum. Derefter påiggas åter jombleckslocken. Om en half timme efter första stickningen börjar becket aftinna i de under rännorna ställda kärlen, i hvilka det ock kommer i handeln. För att smälta en fyllning åtgå ungefär 10 d 12 timmar, alltefter kådans beskultenhet; vid fyllning med gamital kåda åtgå till och med ibland 14 timmar. Kådans berkaffeiinet betingar också, huru ofta densamma bör stickas; vanligtvis sker detta en gång i timman, ibland oftare, innan pressens kommer på. Denna pressning af den smältande kådan i cylindrårne sker för att bokstafligenå pressa ut det i kiltlarne befintliga redan mogna men ännu icke afrunna becket, och Uilika bevara detsamma från vidbränning, i hvilket fall det ginge förloradt: Denha operation verkställts medelst en i sjelfva ugnen fastmurad s. k. press, bestående af 8 till cylindrarne påssande gjutjernslock, hvilka medelst ett enkelt. skrufverk, efter behof och alltid blott småningom, neatryckas uti sjeltva ki ne. Det beror mycket uppå att med riktig urskilning använda pressen. Gemen igen vinnes genom dess användande 15 proc. mera ren vara. Några timmar efter dot pressen börjat verka upphör becket att rinna och pressen vefvas då upp igen, gjutjernslocken rensas och kädresterna, die Hartzgriefen uttagas jemte jerhhalslret Och nästeia ur kittlarne; essa Sopas rena och allt är färdigt till en ny fyllning af kåda. Då uttömningen börjas, öppnas spjellet och ny eld uppgöres i ugnen. Uttömmandet af cylindrarne var fordom (och är ännu i Täöringen) det besvärligaste arbetet och erfordrade mycken försigtighet, för att icke orena afloppsrännorna, och upptog myckentid: Dock kan medelst en ganska enkel häfstång numera hela den i eylindern befintliga massan af de genom pressens inverkan hårdt sammanpackade kådresterna med ens upplyftas och arbetet går raskt och flinkt samt erfordrar högst en half timme, då förut minst 2 timmars ansträngande arbete dertill erfordrades. Jemte bierpechet, och utom kådresterna, vinnes vid sjudning af grankåda en ljus flygtig olja das Pechölv, som uppfångas 1 4 glaskolfvar, inmurade i ändarne af de trenne afloppsrännorna. Oljeafkomsten är ungefär å 2 procent af den ifyllda råkådans vigt, och anmärkas bör att gammal kåda ger mera olja än ung. Den vunna oljan, som ytterligare kan renas genom en enkel destillation i glaskolfvar på ett sandbad, då den blir alldeles vattenklar, har en mångfaldig användning inom tekniken. Bland annat begagnas densamma vid glasoch porslinsmåleri. Afven som lysolja kan den användas och ger i fotogenlampor ett lika vackert sken, som detta ämne. I Tyskland betal icke omdestillerad, med 19 pre u as hartsoljan, . thaler pr entner. Denna olja har dessutom en ovanh ju vi ta al fr NN fö et e så de la ligt helande verkan, isynnerhet på färska år, och torde kunna vinna en stor åtgång om den finge insteg å apoteken. Inom 24 timmar, d. v. s. på ett dygn, kan genom ofanbeskrifne metod i en sådan ugn tillverkas af god kåda ända till 10 å I2 centner rent Bierpech. Dock varierar produktionen betydligt allt efter råmaterialets beskaffenhet: En stor fördel vid en sålunda byggd ugn är den alldeles jemna fördelningen af ärme och dess reglering efter behag genom spjellet. Härigenom undvikas de vid denna abrikation så kännbara och dock så vanliga: förlusterna genom vidbränning. Varan kan alltid levereras af samma qvalitet, som den begäres och är alltid egab. Till fabrikation af harts eller kolofonium kan samma ugn begagnas; och är isynnerhet härvid den omnämnda pressen af ganska stor nytta, ty tallkådan vidbrännes lättare än grankådan och som upphettningen är starkare vid harts-sjuderiet än vid bierpechberedningen, så ,är ock härvidlag större fara för banden. Afven vid sjudningen af tallkada bildar sig en flygtig olja, alldeles lik grankådoljan och af enahanda egenskaper som denna. Hartset åter eller kolofoniet, som enligt denna metod vinnes, blir, allt efter den högre eller lägre upphettningen, mörkare eller ljusare. Detta harts blir ljusbrunt samt alldeles klart och genomskinligt. Det torde icke vara fullkomligt oljefritt; men är dock användbart till en stor del af de tekni ändamål, hvartill harts behöfves, såsom till tvålberedning, pappersfabrikation m. m. Detta harts låter ock ganska väl raffinera sig, om man låter detsamma undergå en destillation med ånga, hvarigenom den sista oljehalten utdrifves. En naturlig följd af beckoch hartsberedning är kimröksfabrikationen, hvartill kådresterna leverera ett ypperligt material. Kimrökstillverkningen är ganska enkel, men något eldfarlig. I en byggnad af cirka 8fam-l. nars längd, 6 famnars bredd och 23 fotshöjd till. takåsen, uppföres en ugn i tvenne. afdelningar, nemligen den egentliga ugnen och den s. k. kammaren. Ugnen jemte kammaren, hvartill tillsammans åtgå 10 å 12,000 tegel, har en öppning, 12 tum vid och 3 tum hög, der brännmaterialet inskjutes i den! hvälfda eldningskanalen, som är 3 fot bred) och stiger 3 tum, då den gör en vinkel, smalnar af samt faller återigen 3 tum tills den när hålet, som är 19 tumi qvadrat och mynnar i kammaren. Denna kammare är 18 fot i qvadrat 11 fot hög, uppförd af fackverk och rappad invändigt, samt belagd med ett tätt plankgolf, och har mellantak. I detta mellantak finnes en öppning, er hvilken spännes en trekantig s. k. säck af mycket gles linneväf, ungefär 11 å 12 fot hög och! fästad vid takåsen. Luckor finnas i kammarns väggar, för att vid deras öppnande få in dager. Vid ugnens öppning finns ett muradt bord, derifrån råmaterialet inskjutes i ugnen, samt derbredvid en murad grop, dit den ur ugnen dragna askan skjutes. Då nu råmaterialet, som i små portioner och småningom (eller i flera repriser) inskjutes i ugnen, antändes, strö starka draget en stor massa maren, der densamma uppfångas af säck som tid efter annan klappas med ett längt spö så att sotet eller kimröken nedfaller på kammarens golf, der det sedan uttages an-! tingen hvarje dag eller ock ett par gånger i. veckan. Den på golfvet liggande kimröken ättre än den som fastnar å kammarens väggar. Af 6 å 10 centner kådrester kan 1 centner kimrök brännas. Kalsineringen af den vunna kimröken kan jemväl företagas i samma lokal ochsker i en flat gryta eller Tlåda af jernbleck, hvarvid den antända kimröken tid efter annan omröres tilldess inIgen gulaktig rök mera uppstiger, då man väl ltäcker kärlet samt fastklistrar lockets kanter och sålunda får kimrök att slockn Men som den mesta kimröken kommer okalIsinerad i handeln, gå vi här denna procedur såsom mindre väsentlig. Till kimröksbränningen, som fordrar mycken påpasslighet och fö i ä i bäst att välja en i yrket van person. än denna ena arbetare behöfves icke heller vid bränningen; deremot kunna en mängd personer få arbete med tillverkning af kärl. Brännaren sorterar äfven och förpackar kimröken. Vi tillägga ännu, att ett icke särdeles fast vackadt lispund kimrök upptager