CcHUEL. dull UVIBY ; endast en föreställning om en sådan r säkerhet, som kan vara ingen sö 1 Att derföre tala om borgen eller dess ibstituter, Btbytta reverser eller vexlar m ke representefa verkliga köp, säsom säkert är ett oriktigt tale get att betrakta s Vr ätt, Borgensteckingväl som en på flera förstäl lad kredit. Detta om borgen i dess ur-ung prung d: v. s. att två börga för den tredjeleng tan några, ömsesidiga förbindelser, Men nubor omina vi till den 8. k. borgenssäkerhetens störoch ar fämer i affärsta skuggsida. Man erlden icke borgen för att hjelpå, titan man bor, yter som vi förut antydt namn på så sätt gra eml; att A. B och C gå ömsesi en för era. Den sä ätt erhåller, är väl i de flestå föl nngefär ka stor som om hvardera af de tre låtitaarne fått låna 10,000 rdr på sin personaltedit. Insändaren har, som skall visas, inenting att invända mot pe gt i border Yyäromåra för t. ex. 10,000 rdr hvarvet erhet sti längifvare på såjans onalkrediten; byt ven att tala om borgen såsom säkerhet, på ynherligen då ett dylikt bytessystenr gjort sig och lande, det är att missbruka detta ordsur olida mening. or des Men invänder man, peiigat ha ja i alla hu ider utlånats i vårt gamla, Sverge itot borj-— en och det har hittills gått ganska bra. l4) 3ankerna, som äro de egentliga långifvarne, a icke förlorat särdeles mycket på sina jorgensutläningar, och då de fortfarande låta ystemet florera, så hvarför väcka björn om sofver,. Bankerna skötas väl och med ppmärksamhet, och ha derföre förlorat jemföelsevis obetydligt, ehuru säkert äfven en och nnan bank fått kännbart nog sitta emellan, nen att det i öfrigt gått ganska bra — emot tt slikt påstående skulle tusentals sorgli storier kunna vittna. Särskilt torde insä laren få anmärka att den ohyggliga kata-!Ep trof, som nyligen inträffat i Nerike icke vait möjlig i den utsträckning dess orsaker aft utan just det eländiga borgenssystemet. Men frågas: hvad skall då sättas i stället ör borgensväsendet. Insändaren svarar:l1 retkliga säkerheter, papper som represenera verkliga er eller personalkredit. Detta senare invänder man skulle ju vara utt släppa den lilla kerhet man genom vorgensteckningen ändå har. Ingunda. jenom byte af namn är ju redan mången credit en personel, och då bankerna på en så beskaffad utlaning förlorat obetydligt så ulle ett borttagande af borgensväsendet åsom utlåningsprincip icke ha annat resuli tat än att måhända till en början något minska utlåningen då neml. långifvare utan annan säkerhet än en persons kredit skulle nödgas vara ännu noggrannare vid sina placeringar, då man neml. numer vant si slags erhet. grannhet i detta hänseende? Hvarje person, I som behöfde penningkredit tvangs, i som nu, att kultivera bekantskap med lämpliga; borgenstecknare, utan att sa sköta sina afsin egendom, såsom nu ofta sker, spolierad gagnlöst genom att för mycket tro äfventy-ve g att anse namnteckningen som enl Men hvad blefve följden af större nognm färer, att han sjelf kunde erhålla kredit. Föron en af angenäma manår lätt förledd respek-vi tabel allmänhet vore vinsten den, att icke se så rare, hvars enda storhet legat i en talande de tunga. För affärslifvet vore vinsten oerhörd. stc En person, som insåge att han endast hade fu sig sjelf att lita på, skulle noggrannt betänka sig innan han inkastade sig i ovissa affärer, I ha och genom svårigheten för audra än de verkde ligt ordentiige att få förtroende, skulle affä-35 rerna äfven i detalj så småningom komma i händerna på personer, som egde kapital eller ka fullgod kredit. Dessa skulle snart nog komma till erfarenhet deraf, att fördelarne i han-lyc del ligger icke i att inneha stora lager, som, tj till följd af lång kredit, man betingat sig,in ro dyrt inköpta och hvilka man, för att kunr: a, nödgas placera på långa, obestämda oi : osäkra krediter, utan att fördelen bestär de be att man-kontant kan både köpa och si ve billigt, då verklig. vinst mänheten, som om nöj billighet erbjudas den, gan vänjd från den med allt skäl klandrade konsumtionskrediten. Förhållandet, om borgensen tillfaller alltj aktiga fördelar genom es a snart skall bli väsendet endast undantagsvis förekomme,m blefve tydligen att alla de, för hvilka borgen li är en formalitet, bibehölle redan nu endas sin kredit ofö ställning är i någon mån tvifvelaktig, förl rade den. Att härigenom blefve nödigt för en och annan att tillåta någon granskning af sina affärsförh en dylik granskning kan endast tjena tillatt tärka den pålitliges förtroende, och det lärer icke vara förlust hvarken för lå eller det allmänna, att den, hvars aj förändra sin kreditiv-tid, faller af sig sjelf. Men det ligger ingen nödvändighet i att alla ha samma vilkor. Det är tvärtom nästan orimligt att en person, som placerar tioner, icke har någon fördel öfver den, som Men om många af de fördelar insändaren hoppas af personalkredit med hänsyn till dess inverkan på affärslifvet endast så småningom skulle kunna utveckla sig, så skulle följderna Jana pappers, som representera verkliga affärer, mer allmänna diskontering, bli så mycket snabbare i sin verkan. För närvarande existerar det orimliga förhällandet, att vexlar, som äro betalning för köp, i de flesta landsortsbanker icke diskonteras utan tredje mans endossement 3), då deremot ackomodationspapper belånas så långt tillgångarnemedgifva. Visserligen inverkar på Köpförbindelsers oantaglighet, att de som utställas t. ex. till detaljister, och hvaraf flera behöfdes för att erhålla något belopp, äro förfallna olika tider; men enhet i detta fall skulle lätt åstadkommas om nemligen förbindelsen blefve användbar som säkerhet — låt vara icke alltid till sitt fulla belopp. Att en köpman icke skulle skynda att taga accept för sin kreditförsäljning, då accepten blefve ett slags rörelsemedel, är otänkbart, och den kund, den, skulle vara en person med så irreguliera I begrepp om kredit, att riktigast vore att icke inlåta sig med honom i kreditaffärer. ganska ordnad inhemsk vexelhandel, och den bankmessiga regelbundenhet, som alltid måste finnas vid liqviderna, skulle säkert borttaga lusten för öfverflödiga köp och derigenom i sin mån bidraga att minska konsumtionskrediten, på samma gång köpmannen, genom den reda i affärer, som bestämda li qvider medföra, skulle kunna vid sin fö ning i allmänhet beräkna liten vinst och de igenom, utom mot kontrabok, lemna kredit endast för några större belopp enligt ett visst minimum. Tydligen har, hvad som insändaren nu ytt; I rat om detaljaffärer, hufvudsakligast tillämp ning på något mer omfattande dylika; ty att : små affärer, som stå i mer direkt beröring a med arbetsklassen, ständigt komma att finnas, der arbetaren kan behöfva tillfällig kredit, är påtagligt, ehuru arbetsklassens i städerna förnödenhetsaffärer synas allt mer och I mer öfvergå till arbetareföreningarne. Z) Insändaren har nu företrädesvis ordat om minskad, och att de, hvars s endast erbjuder borgen 2). Beskaffenheten af ! de utländska kreditiverna, som måste varale inbetaldta hvar tredje månadsdag, kan vara lh oss en lämplig föresyn med hänsyn till per-la sonalkredit. i som vägrade accept under dylika förhällanj Sannolikt skulle detta system leda till enl ållanden, torde väl hända; men jl tåla granskning, förlorade sin kredit. Attin bankerna i öfrigt skulle tvingas att något d heter sådana som inteckningar eller obligali Plaffärslifvet uti städerna. Borgenssystemets framfart nå landehvaden är noheskrifiot. Den