Aftonbladet – 24 april 1868, sida 3

hade med det nya statsskicket ett ökadt åliggande d. att upplysa folket. Den nuvarande officiella tidfc ningen tillmätte hr Wallenberg ej denna vigt.p Under riksdagarne hade regeringens ledamöter fc säte och stämma i kamrarne samt voro i tillfälle n: att der uppträda och göra sina åsigter allmänt fö gällande, men under de öfriga 8 månaderna af året voro de helt och hållet stängda. te Hr Wallenberg ansåg pressen ofta, såsom den oc nu vore organiserad, vilseleda rättsbegreppen, och lä förmenade att presslagen ej heller lemnade till-d räckligt skydd, ty någon upprättelse för angrepp er stode ej att vinna genom att anklaga och å en I pi strekars ansvaring dömd. Pressen borde ställas ti under kontroll. icke så, att hr Wallenberg önskade in någon censur, men så att man mot pressen, lika-ta som mot hvarje annan, af lagen hade fullt skydd k och kunde vinna upprättelse. Innan pr capitaomröstningen infördes borde man tillse, att folket si finge den praktiska uppfostran, som härför for sc drades, och att pressen, som i främsta rummet n: hade sig uppdraget att härtill medverka, intoge el en annan ställning än den för närvarande. Bland de omständigheter, som äfven väckt missnöje, var att vissa bolag utöfvade rösträtt. Detta missnöje skulle försvinna, om, enligt ett af hr Wallenberg vä förslag, aktieegarne i stället utöfvade nämnda rösträtt. Statsrådet Lagerstråle antydde äfven, att de upprepade önskningarne om förändringar i kommunallagarne gingo ut på att införa röstning pr capita. Det var dit man ville komma. Det vore då skäl att tillse huru denna rätt, der den redan cgde rum, begagnades, och hvilket intresse, som förefanns hos den stora allmänheten för en sådan genomgripande förändring i valgrunden. Fan meddelade med anledning häraf några upplysningar, hemtade från åtskilliga i hufvudstaden förrättade val, dervid de röstande, hvilka utgjordes af dem, som ega att välja riksdagsmän, haft lika rösträtt. Ehuru det förefölle naturligt, att det lifligaste intresse borde göra sig gällande vid upprättande af förslag till domareembetet, så visade dock nämnda val ett alldeles motsatt förhållande. Af officiella statistiska uppgifter inkemtades nemligen, att af 8561 röstberättigade endast 624 inställt sig vid ett 1866 förrättadt rådmansval; vid ett likadant val påföljande år hade endast 330 infunnit sig och vid sedermera hållna val för upprättande af förslag till besättande af de lediga justitieoch bandelsborgmästareembetena hade vid det förra valet 447 och vid det senare endast 207 röstande tillstädeskommit. Hr Lagerstråle fästade äfven uppmärksamheten på ett annat förhållande, som han ansåg vigtigt för bedömandet af röstning per capita. Enligt äkra statistiska uppgifter hade af 11,213 personer, Hvilka egde en röst, 6289 i anledning af inträffade konkurser eller försummad inbetalning af kronoutskylder gjort sig förlustige denna rätt, hemst lande tal. om det vore skäl att utsträcka röstri ten till en mängd, som ena dagen begagnade sig deraf och den andra icke voro berättigade härtill. I afseende på det missnöje som nu förspordes med den rösträtt, hvilken utöfvades af bolag, erinrade tal. om den olika mening man hyste i detta afseende nu och för några år sedan. Innan den nya kommunallagstiftningen kommit till stånd, anLördes ofta hos regeringen klagomål deröfver att bankbolag påfördes kommunala utskylder, utan att ega rösträtt inom kommunerna. Håröfver hörda, hade kommunerna förklarat sig ej vilja förmena dessa bolag rätt att rösta, blott densamma medförde skyldighet att skatta till kommunerna. Nåon önskan att utestänga bolagen från rösträtt hade då icke försports; tvärtom hade man gerna åt dem inrymt ett sådant medgifvande, för att bereda kommunen inkomster. För öfrigt ordade tal. om vådan af rubbningar i den kommunala lagstiftningen, då vårt nya statsskick derpå vore grundadt, och borde man vid förändringar gå särdeles varsamt tillväga samt till en början åtminstone gifva åt kommunallagarne belgden af grundlag. Genom att medgifva föränulle rtiksdag efter riksdag anspråken äxa och snart sträcka sig längre än önskvärdt vore. Hr Hasselrot ansåg tiden ej vara inne för införandet af den lika rösträtten. Han stode folket nära och hade någon erfarenhet i detta fall, samt förklarade, att han ej bland folket hört något dylikt missnöje som uttalats af pressen. Intresset för politiska angelägenheter var i allmänhet så ringa, att i hans ort det inträffat, att man fått springa omkring för att vid tillfällen då lika rösträtt utöfvades, få ihop några få väljande. Hr v. Gegerfelt sökte visa, att den stora allmänheten icke önskade någon röstning pr capita, men kommunallagarne hade brister oci Dåkallade i ett och annat hänseende jemkningar, hvilka det icke vore någon fara att bifalla. Den fruktan man hyste, att grundvalen för representationen derigenom skulle rubbas vore alldeles öfverflödig. Hr Berg ordade om pressens skadliga agitation, bland annat för röstningen pr capita, under inflynde af hvars befarade vådor han utropade: Om röst medgifves åt menniskan, hvarföre då icke gifva rösträtt åt dagakarlen, torparen och qvinnan? Han förklarade, att ehuru han för närvarande icke ansåg några förändringar i kommunallagarne behöfliga trodde han det dock vara klokt att göra de medgifvanden som tidsandan fordrade. Hr Säve ansåg äfven att de anledningar till missnöje, som yppats, borde såvidt möjligt var undanrödjas. Punkten bifölls. Tredje och fjerde punkterna, deri utskottet afstyrkt bifall till väckta förslag om dels införande pr capita-omröstning vid val till alla kommunala befattningar, dels ock af graderade skalor för den kommunala rösträttens utöfvande biföllos utan diskussion. i Under erinran derom att, enligt nu gällande stadgande om rösträtt i stadskommun utom Stockholm, ingen till kommunen skattskyldig person är röstberättigad med mindre ban till staten erlägger en riksdalers bevillning efter andra artikeln i bevillningsstadgan, samt då det synts billigt och rättvist att alla de kommunens medlemmar, som till densamma erlägga utskylder, erhålla en deremot svarande rättighet att i dessa utskylders bestämmande taga del, hvilket äfven för den största och folkrikaste bland rikets städer medgifvits utan att, enligt hvad kändt vore, några olägenheter deraf följt, har utskottet, med stöd af motionen i ämnet till Ste punkten hemställt, att riksdagen för sin del måtte besluta det 1 mom. 12 i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 Mars 1862 skall erhålla följande förändrade lydelse: Den som vid allmän rådstuga röstberättigad är eger en röst för bevillning efter art. II bevillningsstadgan till och med 1 rdr, samt vidare en röst för hvarje derutöfver efter nämnde artikel påförd hel riksdalers bevillning till staten. Härom utspann sig en längre debatt, under hvilken grefve C. G. Mörner, frih. Tersmeden och Sprengtporten samt grefve Henning Hamilton talade för afsleg. Å andra sidan uppträdde grefvarne E. Sparre och af Ugglas, frih. Stjoernblad, her Faxe, Billström, Rydin, Ekenman, Wern och Havselius. Efter slutad diskussion, för hvilken vi i morgon skola redogöra, blef punkten efter votering med 67 röster mot 41, som afgåfvos för afslag, bifallen. . Utan diskussion godkändes härefter 6 och 7 punkterna, deri hemställts, dels att I i k. förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 Mars 1862, sådan denna lyder i k. kungörelsen den 15 September 1863, skall ur nämnda k. förordning uteslutas; dels ock att, i följd häraf, mom. 1 af 83 i samma k. förordning skall erhålla följande förändrade lydelse: Enhvar välfrejdad svensk undersåte, som är medlem af en kommum samt enligt 57 förbunden att till kommunen erlägga skatt och icke häftar för oguldna kommunalutskylder, skall, under iakttagande af de närmare bestämmelser som 9 innehåller, vara berättigad att deltaga i kommunalstämthans öfverläggningar och beslut-; och ett SS 10 och 11 i k. förordningen om kommunalstyrelse på landet skall betecknas med 8 9 och 10 samt att 12 i samma förordning skall delas i två paragrafer, så att nuvarande 1:a momentet i denna 8 betecknas med 11 och 2:a momentet med 12. I anseende till den framskridna tiden uppsköts Du föredragningen af betänkandet. Andra kammaren, .: I detta plenum fortsattes och afslutades behandlingen af kommunalbetänkandet, hvars fyra första punkter genomgingos i kammarens plena sistlidne onsdag. Femte, sjette och sjunde punkterna biföllos utan diskussion, hvaremot den åttonde blef föremål för en längre öfrerläggning. Denna punkt rörde ändring i nu gällande grunder för den kommunala röstberäkningen, hvari utskottet hemställt att riksdagen ville för sin del besluta, dels att 2 mom. i 12.8 af k. förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 Mars 1862 skall erhålla följande förändrade lydelse: Ej må någon kunna vid allmän rådstuga utöfva rösträtt för större antal röster, än som svarar emot en femtiondedel af stadens hela röstetal efter röstlängden; eller i något fall för mera än ett hundra röster, dels ock att 1 mom. 12 8 af k. förordningen om kommunalst; relse i Stockholm den 23 Maj 1862 skall erhålla För smt Dm md hoseg td mee men mm mt RAN Ae följande förändrade lydelse: