Aftonbladet – 24 april 1868, sida 2

— Ööfvervåld. Från Landskrona skrifves Vid tvenne olika tillfällen har tulibetjeningen å Borstahusen blifvit på det mest oförsynta sätt öfverfallen af lurendrejare, antagligtvis från Råå. Första gången befunno sig icke mindre än 17 lurendrejare i en snipa och vid lossningsförsöket, vid konsul Schmidts tegelbruk, kastades kustsergeanten Friberg i sjön och öfverfölls med flera slag, så att lagbrytarne gingo till sjös igen, efterlemnande endast en ankare dansk sprit. Några dagar derefter påträffades i närheten af Säbyholm lurengods, eskorteradt af omkring 20 personer, hvilka med stenkastningar, hugg och slag öfverföllo och illa skadade en kustvakt Pehrsson, äfven stationerad å Borstahusen. Rapport om förhållandet är till vederbörande ingången. Laga bevisning för de skedda brotten lärer tyvärr ej vara att tillgå. (K. fr. L.) ad kosta elementarläroverken? er i Svenska Läroverkstidnvingen följande läsvärda uppsats: Vid jemförelse emellan å ena sidan 1867 års aflöningsstat för rikets högre och lägre elementarläroverk samt pedagogier och å andra si dan antalet lärjungar vid sistlidne vårtermins slut, finner man, att kostnaden för hvarje lärjunge vid de högre elementarläroverken i medeltal uppgått till 118 rdr; vid de femklassiga läroverken till 94 rdr; vid de treklassiga till 116 samt vid de enoch tvåklassiga till 100 rdr. Kostnaden vid de särskilda läroverken är dock högst betydligt vexlande, så att då till exempel hvarje gosses undervisning vid läroverket i Örnsköldsvik kostade staten 850 rdr, kostade den deremot i Falköping endast 20 rdr. De läroverk, vid hvilka undervisninsen stått statsverket dyrast, voro, utom Örnsköldsoch Skeninge, vid hvilket sistnämnda ingen lärjunge fanns, Kungsholms i Stockholm, der hvarje gosses undervisning kostade 719 rdr, Strengnäs 297, Ladugårdslands 260, Marstrands 257, Hapar randa 251, Hudiksvalls 245: 76. Kongsbacka 243, Vimmerby 214, Lule 213: 95, Öregrund 200, Pite 196, Hernösand 194: 48, Varberg 183, Visby 181, Carlstad 176, Östersund 175, Sala 171. Vid de öfriga läroverken kostade samma undervisning mellan 170 och 150 rdr i Gefle, Nyköping, Vesterås, Ume, Söderköping, Åmål samt Adolf Fredriks i Stockholm; mellan 150 och 120 rdr i Falun, Helsingborg, Halmstad, Norrtelje, Ekesjö, Marlestad, Borås, Alingsås, Filipstad, Tjö, Grenna, Cimbrishamn, Sölvesborg, Strömstad och Kongelf; mellan 120 och 80 rdr i Upsala, Linköping, Norrköping, Vestervik, Skara, Venersborg, Örebro, Vexiö, Lund, Malmö, Kristianstad, Carlskrona, Göteborg, Kalmar, va elementarskolan, Lidköping, Landskrona, Ystad, Carlshamn, Uddevalla, Kristinehamn, Sundsvall, Vadstena, Eskilstuna, Oscarshamn, Söderhamn, Södertelje, Köping, Nora, Hedemora, Ronneby, Borgholm och Nikolai i Stockholm. Vid de öfriga läroverken var undervisningen ännu billigare. De högre läroverkens stater äro naturligtvis de drygaste, i följd af den nödvändiga fördelningen af läroämnena på flera högre aflönade lärare för gymnasialafdelningarne. Förhållandet mellan antalet lärjungar i dessa afdelningar och de löner, som åtgå till aflönande af lektorer var följande: i Lule utgaf staten år 1867 för hvarje gymnasists undervisning 937 rdr, i Strengnäs 865, i Hudiksvall 781, i Visby 596, i Östersund 537, i Nyköping 446, i Hernösand 426, i Carlstad 410, vid Nya elementarskolan 409, i Gefle 06, i Helsingborg 363, i Halmstad 342, i Vesterås 28, i Vestervik 307, mellan 300 och 200 i Norrköping, Falun, Vexiö, Lund, Carlskrona, Kalmar och Ume, mellan 200 och 136 (det lägsta) i Upsala, Linköping, Skara, Venersborg, Örebro, Jönköping, Malmö, Kristianstad, Göteborg och Stockholms gymnasium. Den absolut största aflöningsstaten för något läroverk var det i Göteborg, som också egde det största antalet lärjungar. Sammanlagda allöningsstaten för statens samtliga läroverk utgjorde 1,555,429 rdr 68 öre. Vi påminna, att härvid icke beräknats de kostnader, som staten, kommunen eller lärjungarnes föräldrar fått vidkännas för lokal, ved, ljus m. 4. afgifter.