Aftonbladet – 24 april 1868, sida 2

ciderad skiftning i grått. Ack! befriaren dröjde alltjemnt att infinna sig, Fröken Emerence fattade derföre omedelbarligen det beslut att försöka placera Hilda samt dymedelst göra sig hennes far förbunden. Hon visste allrabäst buru det var beskaffadt med den korg mamma påstod sig ha förärat kusinen. Om v. Turne får en hustru som kan ätta sig i tillbörlig aktning, så blir han en förträfflig man, tänkte hon; flickans mor, det lilla sjäpet, hade han ju aldrig något tycke för. Det syntes nog att det var blott och bart en penningaffär. Stackars v. Turne! han har visserligen fört ett oregelbundet lefnadssätt; men det är inte godt att vara sansad när man är gift och har hjertat fängsladt på annat håll... Emellertid får man lof att skaffa flickan ur huset. Kan han sedan få sig ett postkontor, då ser jag intet hinder. En så trogen kärlek förtjenar sin belöning... Emerence! du må väl aldrig vara nog galen att taga honom till man om han skulle fria om igen? utropade majorskan, liksom hon anat dotterns tysta tankegång. Besvära sig inte i onödan, mamma! jag vet hvad jag gör. För att undvika folks at, som säkert inte skulle uteblifva i fall e sågo honom Springa här i trapporna, så måste vi skaffa bort flickan. Sedan har han ju ingen vidare anledning att komma hit. Ja, det har du rätt i. Vet du någon plat som hon kunde passa för? Ingen guvernantsplats, men gamla grefvinnan Stengeet söker sig en lektris. Mamma kunde ju föreslå den befattningen. Finna de den antaglig, så bed flickan komma hit i eftermiddag vid femtiden. Mamma känner ju grefvinnan sedan gammalt? Åh ja! det vill säga, till anseende...