, ON r, J enligar altning . Joch hvad beträffade det skydd som genom försla I gets antagande skulle beredas näringarne, trodde talaren att den förnämsta häfstången härför vore den enskilda fliten och omtankan, hvarförutan inga n I departement af nu åsyftad beskaffenhet skulle medföra någon verkan. Talaren slutade sitt an g ) förande med att yrka bifall till utskottets hemI ställan i denna punkt. ) Grefve C. G. Mörner ansåg att ingenting kun1lde vinnas genom att uppträda mot utskottet, men han ville dock uttala sina åsigter i frågan, ty en h ) tystnad skulle kunna tydas så att han tänkte lika med utskottet, hvilket ingalunda vore förhållandet, då talaren tvärtemot önskade framgång åt Iden kungliga propositionen. Hr Hasselrot sade sig från början hafva ämnat förorda bifall till K. e M:ts proposition, men då enligt talarens åsigt det a dermed åsyftade ändamål under nuvarande förå hållande Ina väl kunde vinnas genom antagandet af det utaf utskottet uppställda motförslag, yrkade han bifall till utskottets hemställan, i hvilket yrkande äfven hr Landgren instämde. Grefve Hen. Hamilton hade med värma omfattat det förslag, som, en gång förut i samma riktning afgifvet, dock föll vid 1860 års riksdag. Några omständigheter hade sedandess ej förekommit, som kunnat verka ändring i talarens åsigter om det önskliga deruti, att ärenden rörande jordbruk och kommunikationer finge en särskild organ inom regeringen. Då kunde man med fog begära att författningar, som i fråga härom från regeringen utginge, vore stödda på tillräcklig sakkännedom. Om sådant tilläfventyrs nu ej blefve fallet hade man derför att tacka sig sjelf, då man Särelat biträda det förslag regeringen afgifvit. al. ville emellertid nu ej begära bifall till K. M:ts proposition, då dels justitiestatsministern ej påyrat sådant, dels ock faran af ett års dröjsmål ej vore af någon betydenhet för frågans lyckliga lösning inom grundlagsenlig tid. Härtill kom äfven ett skäl, hvarå dock ej lades särdeles vigt, nemligen den ifrågasatta möjligheten af landtoch. sSjöförsvarsdepartementens förening. Sedan äfven hr vom Koch framställt några anmärkningar mot utskottets förslag, blef punkten, efter framställd proposition af kammaren godkänd. I (Uti 2:dra punkten hade utskottet likaledes afstyrkt bifall till K. M:ts proposition om ett tilllägg till 7 8 regeringsformen, i syfte att konungen I derigenom måtte beredas rättighet att uppdraga vissa ärendens afgörande åt departementschef. Vid föredragningen af dedna punkt fästade frih. De I Geer uppmärksamheten derå att då man visat sig sinnad att väsentligen inskränka kollegiernas adI ministrativa verksamhet, det äfven vore nödvändigt att i samma mån utvidga departementschefernas myndighet i vissa fall. Talaren vederlade de af utskottet anförda skälen för dess afstyrkande af bifall till regeringens förslag, hvilket hufvudIsakligen varit regeringens mening att tillmötesgå den uttalade önskan om en reform af de förval-tande verken. Kunde representationen utfinna nåI got bättre förslag vore det talaren kärt, hvarom ej skall man icke kunna lägga regeringen till last att den underlåtit att fästa afseende å frågan. Hr Nordström granskade strängt det kungliga förslaget. Talaren gillade ingalunda principen deri, som skulle gifva oss åtta konungar i stället för en, och som skulle kunna leda derhän att den verkliga konungen blir blott och bart en namnstämpel. Svenska folket har i alla tider i sin konung sett mer än en ceremoniel figur och denna uppfattning har icke heller hittills försvagats. Sedan hr Rydin ytterligare utvecklat de skäl utskottet haft att afstyrka den kungliga propositionen. blef äfven denna punkt af kammaren godhammaren biföll äfven utskottets i ten gjorda hemställan om afslag å frih. Schulzenheims motion, som bland annat innehöll, att konungen må ega att förordna en ordförande i statsrådet. Öfriga punkter uppskötos till behandling i aftonens plenum. Andra kammaren. Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af EK. M:ts propositioner till riksdagen om ändringar l i 6 och 7 8S i regeringsformen, och af frih. von: Schultzenheim väckt motion, om ändring i förstnämnda 8, föredrogs, sedan på framställning af hr Bergström blifvit beslutet att första, tredje och fjerde punkterna i betänkandet skulle i ett sammanhang behandlas. Utskottet afstyrker i betänkandet såväl K. M:ts proposition om ändring i 6 8 regeringsformen för inrättande af ett nytt statsdepartement som proposition om tillägg till 7 S regeringsformen, angående rättighet för konungen att uppdraga afgörandet af vissa ärenden åt dej artementschef, och slutligen äfven frih. von Schultzenheims motion om inrättande af ett nytt departement för jordbruket och kommunikationerna. Diskussionen öppnades af hr Bergström, som, efter att ha granskat utskottets förslag, ansett det i den fjerde punkten behöfva åtskilliga redaktions-förändringar, och yrkade hufvudsakligen af detta skäl afslag å detsamma. Den första och tredje punkten i förslaget godkändes af talaren. Statsrådet vom Ehrenheim yttrade sig hufvudsakligen rörande ändringen i638 regeringsformen och ansåg det vara af vigt att ett nytt statsdepartement inrättades, emedan de ärenden, som skulle komma att tillhöra detta, äro nu uti ständigt växande antal hänvisade till finans-, civiloch ecklesiastikdepartementena. K. M:t hade dock med sin proposition ej afsett de vidlyftiga förändringar, hvartill utskottet nu kommit, utan ansett att den äskade förändringen skulle göras så liten som möjligt. Frih. Utiljenerantz gillade, hvad sjelfva frågan beträffade, nödvändigheten deraf, men ansåg likväl ej behöfligt att inrätta ett nytt åttonde departement, utan trodde att de båda krigsdepartementen skulle kunna sammanslås under en chef. Talaren trodde att landtförsvarsdepartementets embetsmän ej voro särdeles betungade af ansträngande göromål, hvarföre nämnda sammanslagning väl kunde låta sig göra. Talaren endref de anmärkningar hr Bergström gjort mot det formella i utskottets förslag och yrkade bifall till betänkandet. Hr Witt yrkade afslag, hufvudsakligen emedan han ansåg att man borde varsamt tillvägaga med grundlagsförändringar. Hr Björck beklagade att diskussionen endast skulle röra sig om de tre punkterna och ej om alla fyra i utskottets förslag, då de ovilkorligen hade sådant sammanhang, att det var svårt att behandla de tre, utan att vidröra den fjerde. Talaren yrkade återremiss, på det ett större mål skulle kunna uppnås än det, hvartill utskottet nu kommit, och framställde det förslag till ordalydelse af den sjette S regeringsformen, som vi i gårdagens korta öfversigt af förmiddagsplenum meddelade. Talaren ansåg ett nytt departement vara obehöfligt, då en mängd ärenden, som nu afgöras af regeringen, väl kunde lemnas till underordnade byråer och embetsverk. Ganska vigtigt ansåg talaren vara, att i grundlagen funnes bestämmelser huru statsrådets verksamhet i sina allmänna drag skulle vara beskaffad äfvensom att i den 6 skilnad bör inläggas mellan regering och förvaltning. Hr Bidderstad yrkade bifall till utskottets förslag. Frib. von Schultzenhelm instämde med hr Björck och yrkade återremiss, sedan talaren likväl varmt betonat nödvändigheten af att jordbruket måtte vid konungens rådsbord bli representeradt, emedan han trodde att dess intressen ej der blifvit rätt tillgodosedda eller fullt förstådda. Vidare talade hrr Sjöberg, Ola Jönsson, Blanche, Klnmansson, Hedland och ven Troil för återförvisande, hvilket ock blef kammarens beslut. Äfven den andra punkten af utskottets förslag blef efter en kortare diskussion, i hvilken hrr von Ehtenhelm, von Schultzenheim, Björck, N. Larsson m. fl. deltogo, återremitterad. Konstitutionsutskottets afstyrkande utlåtande n:r 4, rörande ändring i bestämmelserna angående tiden för val af justitieombudsman samt fullmäktige I i riksbanken och riksgäldskontoret, godkändes utan k diskussion d u a AR ÅA mm tr FA Ar 2 rs FA hn DR mt bn Fe be ne FN LE BD br NR Br Jr Kr Vid föredragning af bevillningsutskottets memoli rial i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut angående tullbevillningen, vidblef kammaren sina li förut fattade beslut, utom i fjerde punkten, der kammaren frånträdde beslutet, hvarefter förslagen N till voteringspropositioner i de öfriga punkterna p upplästes och godkändes. Vv erefter föredrogs Hommunalbetinkandet. Diskussionen härom, som företogs punktj vis fortsattes nå aftonen hvadan vi i dotta rafe !h