Aftonbladet – 22 april 1868, sida 3

i .manträden och utsatt en komitå, som utari betat en för öarne lämplig lag, hvilken uppJlästes, antogs och stadf och amerikanare jemte något mer än 20 al nung, under namnet Thacombau den förste. ifvenhet, kärlck öch tasksamhet heit och hållet saknas hos honom. färfeles förtjust är fijianen öfver de manufakturvätof, som den hvita befolkningen inför, men af bjertät hatar han utländningen, (Kai papalagi som de hvita här kallas) emedan han, väl vetande sina bröders öde i Australien, Nya Zeeland och Åsa Caledonien, nog inser att eurocer slutligen kömiha att besitta och styra hans land. Fijianska språket; som jag ej heller i mitt bref vill förbigå, är det mest välljudande och uttrycksfulla af de polynesiska tungomålen. . Styrelsen på Fiji har alltid haft sina öar fördelade ti bestämda distrikter, hvaröfver sjelfständiga höfumgar Herskat med envåldsmakt och under dem en mängd lägre chefer, som varit särdeles nogräknade om sina titlar och synnerligast om sina privilegier till jorden. Under dessa förhållanden har folkets allmänna ställning varit slafvens. Nu har emellertid, för att få ett slut på det beständiga krigandet mellan de äregiriga cheferna samt för att i någon mån motverka den invasion, hvartill kung Georg på Touga gör örberedelser, härvarande europter öfvertagit ledningen af styrelsen. Vi ha haft flera samades den 1 Maj detta år i närvaro af omkring 100 curopter de mäktigaste höfdmgarne, bland hvilka Thacombau — höfding ar Bau — valdes till koSedan han aflagt ed på att upprätthålla den antagna lagen, aflade de närvarande cheferna jemte embetsmännen trooch huldhetsed. Fiji är sålunda nu en konstitutionel monarki, hvars flagga och nationalitet vi hoppas må blifva erkänd i likhet med Sandwichsoch Tongaöarne. Den nya regeringen har in en boktryckeripress och inom kort skall här en tidning komma att utgifvas. Hvad handeln vidkommer, är det glädjande att meddela det exporten, hvars värde år 1862 utgjorde omkring 234,000 rdr, så ökats att den år 1866 uppgick till omkring 557,000 rdr svenskt, hvilken senare summa med omkring 104,000 rdr öfversteg samma års import. Detta öfverskott är således närmast att betrakta som köpmännens vinst, hvaraf en del dock nedlagts på egendomarnes förbättringar m. m. Förlusterna genom förra årets öfversvämningar ha likväl förorsakat plantagernas skuldsättning, och ehuru innevarande ärs bomullsskörd visar sig ganska lofvande, gör bristen på arbetskrafter det ganska svårt att reda sig. Europeerna sta ej i längden ut med det mödosamma arbete som erfordras att förvandla härvarande vildmarker till odlingsbara fält och fijianen är så lättjefull att, när han någon gång nödgas, för att sjelf förtjena något, för några dagar erbjuda sin hjelp, så är hans arbete högst otillfredsställande och så snart han förtjenat så mycket, som han för tillfället behöfver, ser man på långa tider ej mera till honom. Man har gjort försök att från nya Hebriderna hit införa arbetare, men de Vesleyanska missionsintressena motarbeta detta. Bomullsodlingen här hufvudindustrien sista året från omkring 160,009 till 356,000 och dess produktionsvärde ökades endast på j ( riksdaler och hade utan tvifvel ökats ännulg mera, om ej redan nämnda ogynnsamma lt väderleksförhallanden inträffat. Kalteodlingen 1 1 I j Å 1 r här ännu för ny för att något omdöme om densamma skulle kunna fällas, då, så bekant, plantorna ej gifva skörd femte året. Boskapsskötseln torde här komma att löna sig väl, ty kreaturen, hvaraf på öarne finnas omkring 450 oxar och kor, trifvas bra. Hästar finnas till ett antal af 14; far ha blifvit införda, med de dö bort, en öljd af atmosferens utomordentliga fuktighet jemte brist på för dem tjeuliga grässorter. Svinkreatur och getter äro mera allmänna, äfvensom fjäderfän, såsom gäss, ankor, kalkoner och höns, hvilka finnas på de flesta plantager. Papegojor af fiera särdeles vackra arter, nägra sorter sångfåglar samt tre olika ag af dufvor förekomma i skogarne, och af agel ha vi änder, snipor samt åtskillig mindre fågel. Annat villebråd saknas. Fisket ombesörjes af infödingarne, hvilka tillhanda; hälla en mängd olika och smakliga fisksorter till billiga priser. 1 Resan till Fiji företages lämpligast öfverlr Göteborg, London och Sidney i Australien, : J och uppgår passagerareafgiften till omkring 650 rdr, hvartill komma utgifter för uppehäll i stationerna, transport af effekter och extra frakt er. Kunskap i engelskals oråket är för en emigrant nödvändig, och ! N jag vill nämna att en ung och driftig man, med kännedom af engelska och fijianskal, språken och någon erfarenhet i jordbruk, här med lätthet erhåller anställning med en årlig r lön af 8 å 900 rdr jemte mat och husrum; men jag vill dock icke på något sätt tillrada någon af miha landsmän att hitresa, churu jag lemnar dessa upplysningar, ty man har manga svårigheter att utstå, och jag skulle, li som jag redan nämnt, ej vilja ha någon dellsg i den olycka, som möjligen kunde drabba en)! hitflyttande landsman. Fartyg hitkommal, från Sidney temligen ofta och ganska re-lq uliert, hvarvid passagerare och gods land-th ittas i Levuka stad på ön Ovelau, som hars bade engelska och amerikanska konsuler. Delk flesta europterna äro bosatta på stränderna af Revafloden och jag allmänt känd af dem. På köpmän är här god tillgång, i hvar och en idkar byteshandel med infödi garne och försäljer de erhållna produkterna t till tre handelsfirmor, som skeppa allt tilllt: Australien och England. Såväl amerikanskt 5 som engelskt och franskt mynt är här gälN lande, men dock endast i guld och silfver. fö Till landets obehag höra bland annat de förl u garne oundvikliga hudinflammationer, )h irliga vgIn iga myg-In V 8. f den här så besvä att man nödgas ha sitt nattt af ett myggnät, hvarjemte t a tider af året ögonsjukdomar ärolr mycket gängse. Vi ha dock för varande le icke mindre än fyra engelska läkare i Fijils och öarne ha god tillgång på helande örter, n hvilka fijianen rätt väl förstår använda för botande af småkrämpor. Den 1 Maj var jag hos kung Thacomban 1 jemte omkring 100 curopeer; vi gästade der jt: I tre dagar, och hade jag under den tiden)n glädjen att erhålla bref från digl? anhöriga. Engelska konsuln, kapten Jones, sänder mig tid efter annan euro-fj eiska tidningar, hvarigenom jag varit itill-Ir ja händelsernas gång, och det ärg lig glädje jag stundom finner nä-J!t ittelse om ett och annat som föreQverop. en, som ger omg med obe: oon under oar I det I