latt dertill erfordrades befolkningens samtycke trodde flere talare det vara lämpligast att åt reeringen öfverlemna redandet af denna fråga, ej låsigt, Som vann ytterligare stöd af grefve Mande; ströms nu jemväl gjorda erinran derom att, då framlidne konung Oscar upphäfde slafveriet å denna ö, sådant skedde, oaktadt åtskilliga af öboerna uttalat sig deremot. Utskottets hemställan bifölls af kammaren, som också godkände samma utskotts utlåtande n:r 67, 68, 69, 70, 71 och 72, afstyrkande motioner, om frigörande af laxfisket i Pukaviksfjorden, om återbekommande af skatteköpeskillingen för Gideåns laxfiske och upphörande af den fisket åsatta ränta, om förändradt utgörande af arrendespanmålen från Lunds arrendehemman, om ordnande af kronobrefbäringsskyldigheten, om försäljning af kungsgårdar och andra kronolägenheter, samt om grundskatternas aflösande. Samma utskotts utlåtande n:r 72, med yttrande öfver hr P. Nilssons i Espö motion att riksdagen måtte besluta att i mån af nuvarande innehafvares afgång alla civila likasom militära boställen måtte till statsverket indragas och i likhet med kungsgårdar och andra kronolägenheter, å 20 års tid utarrenderas.. I anledning deraf ade utskottet hemställt: att riksdagen ville uti skrifvelse anhålla, det K. M:t täcktes låta tillse, att samtlige åt civile embetsoch tjenstemän upplåtna boställen må, i den mån sådant författningsenligt kan ega rum, till statsverket indragas, samt att K. M:t, efter vederbörandes hörande, behagade föreslå riksdagen de vilkor och bestämmelser, som i sammanhang med indragningen lämpligen böra iakttagas. Denna fråga framkallade en liflig diskussion. För bifall till utskottets förslag oförändradt talade frih, A. C. Raab, hrr Montgomery-Cederhjelm och von Geijer, samt grefvarne C. G.: Mörner och af Ugglas, hvilka, hänvisande till representationens vid förra riksdagen ovilkorligt uttalade beslut om indragning af de militära boställena, ansågo behörig konseqvens samt parlamentarisk värdighet fordra att kamrarne äfven nu uttalade sig lika bestämdt i en fråga, som eger ett så nära samband med den vid förra riksmötet omhandlade. Föröfrigt höllo desse talare på den regeln, att riksdagen, då det gäller en principfråga, bör yttra sig bestämdt och sedermera öfverlemna till K. M:t att föreslå de undantag, som efter ärendets pröfning kunna finnas lämpliga. Grefve E. Sparre och hrr v. Koch, Nordström, Casperson och Faxe hyste alla betänkligheter mot det kategoriska sätt hvarpå riksdagen, om utskottets förslag utan ändring godkändes, skulle komma att i denna fråga uttala sig. Sådant vore så mycket mindre önskvärdt, som man väl kunde befara, det en fullständig indragning af de civila boställena skulle för en del tjenstemän medföra de största svårigheter att äfven mot dryg ersättning skaffa sig bostäder. Företrädesvis tycktes dessa talare vara ense om vigten deraf att länsmännen bibehölles vid sina boställen, då derigenom för dem bereddes stor lättnad i skyldigheten att hålla sig med de för deras polisgöromål samt öfriga tjenstutöfning erforderliga fortskaffningsmedlen — häst och åkdon. För att dessutom i denna fråga åstadkomma ett uttalande af den moderation och värdighet i ton, som höfves representationen att vid sina framställningar till K. M:t iakttaga, yrkades af ofvan uppräknade talare att i den föreslagna skrifvelsen orden att samtliga måtte utbytas mot orden om och hvilka. Efter verkställd votering blef omförmälda änlring i utskottets förslag af kammaren godkänd med en pluralitet af 50 röster mot 28, som röstade för odeladt bifall till utskottets hemställan. Föredrogs lagutskottets utlåtande JV 29, deri hemställts att riksdagen måtte lemna utan afsende hr Hedlunds motion att firandet af Trettongen, Maria Depädelsedag och Kristi himmelsdsdag må förflyttas till närmaste söndag. — Ir Kd ke afslag på utskottets hemställan amt bifall till motionen; hvaremot grefse Hening Hamilton och hrr Landgren och Beckman ille att utskottets hemställan måtte godkännas. Efter anställd votering segrade också utskottets nening med 45 röster mot 28, som röstade för ifall till motionen. Slutligen förekom hr Faxes vid sista sammanrädet Dordlagda motion om införande i kammaens arbetsordning af ett sådant stadgande i afsende på interpellationsrätten, att ledamot af kamarne, då han önskar framställa spörjsmål till nåon konungens rådgifvare rörande ett ärende som j står på föredragningslistan, derom skall skriftigen hos kammaren göra hemställan, som derefer eger att besluta om frågan må upptagas eller cke. I enlighet med nu af hr Wern väckt förlag modifierades frågan härom sålunda, att dered blott åsyftades att få stadgadt, det riksdags;damot, som önskar interpellera en konungens idgifvare i ärenden som ej stå på föredragningsstan, skall sådant tillkännagifva i ett föregående lenum samt framställa sjelfva interpellationen vid åföljande sammanträde. Frågan remitterades till et tillfälliga utskott, som har i uppdrag att uppöra arbetsordning för kammaren.