Sep Br St EA OA VEH vy EM ONES aIsen efter afbrytandet af de förtroliga under handlingarne med Danmark velat framkall -Jett officielt uttalande från kabinettet i Kjö le benhavn angående det här i utsigt ställd afståendet af landområde, äfvensom angåend garantifrågan. Samma korrespondent skrifver under der -)17, att det bekräftas af välunderrättad I kretsar att de diplomatiska underhandlin.Jgarne med Danmark åter blifvit upptagna. Nordtyska förbundsriksdagen har i sin första session efter påskferierna, den 16 dennes I förehaft lagförslaget om upphäfvande af polisinskränkningarne i rättigheten till äktenskaps ingående, en fråga som icke omedelbart rörde den äldre delen af preussiska statsområdet, då dessa inskränkningar sedan länge icke mer förefunnos härstädes. Förslaget gällde således de nyförvärfvade provinserna, samt Hohenzollern, Mecklenburg, hansestäderna och åtkilliga thöringska landstycken, der, liksom i de tyska sydstaterna, de obemedlade folkklasserna hittills lefvat i tvungen äktenskapslöshet. Hvilka hinder den gamla lagen uppställde mot äktenskap synes af det nu behandlade lagförslagets af riksdagen antagna 1 , som lyder så: Förbundsmedlemmarne behöfva för äktenskaps ingående eller för det dermed förenade inrättandet af eget hushåll hvarken tillhöra någon kommun eller ega infödingsrätt, eller församlingens eller . godsegares eller fattigstyrelsens bifall eller öfverhetens tillåtelse. Särskildt må rättigheten till äktenskaps ingående icke inskränkas på grund af någon viss fullmyndigheten öfverstigande ålder eller forskningen efter bostad, tillräcklig förmögenhet eller förvärfsförmåga, i anledning af undergången bestraffning, dåligt rykte, förhandenvarande eller befaradt armod, erhållet understöd, eller ur andra polisskäl; ej heller må af den för orten främmande bruden e uppiagas någon inflyttningsgärd eller dylik afgift. : Sedan den nya lagen punkt för punkt DlifIl vit genomgången och antagen, bifölls en af j kommissionen föreslagen af innehåll, att hos I förbundskanslern skulle anhållas om framläggande senast i riksdagens nästa session af en allmän äktenskapslag för nordtyska förbundet, och hvilken resolution likaledes antogs sedan förbundskommissarien grefve Eulenburg förklarat att förbundsstyrelsen redan hade träffat förberedelser för efterkommandet af den önskan resolutionen uttryckte. ÖSTERRIKE. Från czechisk sida var till annandag påsk en stor folkförsamling utskrifven att hållas i Berschkowitz (vid Prag) för inläggande af protest mot förmögenhetsskatten. Man erfar nu, att mötet i anseende till den fula väderleken icke kommit till stånd; endast omkring 200 personer hade infunnit sig, några beslut fattades ej, och församlingen ajournerades till den 22, då Raudnitz skall blifva mötesplatsen. Deremot har en stor arbetarförsamling annandag påsk hållits i Wiener-Neustadt under bar himmel; till församlingsplats tjente gårdsrummet vid Regers och Schlicks sockerraffinaderi. Omkring 6—7000 personer, arbetare och nyfikna, voro här församlade, ty denj ovanliga företeelsen af en församling under bar himmel hade satt alla menniskor i rörelse. — Bestyrelsetribunen var draperad med de tyska färgerna; presidiet fördes af Ferdinand Miller, vicepresident i WienerNeustadts arbetareförening. Första frågan fi dagordningen var en diskussion öfver statsbjelp och sjelfhjelp. Gross (från Wiens arBeFfserrt a et 0 e e S u n t -—I betarbildningsförening) betonade att arbetarne icke tänkte på att nu begära någon materiel hjelp af det financielt ruinerade Österrike, utan framför allt derpå, att de arbetande klasserna måtte erhålla delaktighet i lagstiftningen. Han yrkade, att arbetardagen måtte i en resolution uttala, att sjelfhjelpens grundsatser i sin tillämpning blott kunde meddela !jelp åt en försvinnande liten del af arbetarne. För att genomföra en följdrik förbättring i arbetarnes sociala och materiella lige måste framför allt med alla lagliga medel verkas för ernåendet af allmän direkt och oinskränkt valrätt. Efter en längre liflig debatt blef resolutionen med öfvervägande majoritet antagen. Vidare beslöts en petition till riksrådet, om att detta vid uppgörandet af det nya tullfördraget med Preussen icke blott måtte taga hänsyn till de handelspolitiska förhållandena, utan äfven på arbetarnes materiella läge. I nationalitetsfrågan antogs enstämmigt följande resolution: Nationalitetsfrågan, hvilken vill skilja arbetarne efter stam och språk, är oförenlig med arbetarklassens ide och måste derför lika afgörande tillbakavisas som en lösning af densamma efter trosbekännelse. Arbetarne känna ingen skilnad, vare sig i språk eller tro, och sträfva med förenade krafter mot sitt mål. Lika rätt ör alla! Slutligen blef bildandet af ett österrikiskt arbetarförbund såsom förelöpare till ett europeiskt bragt å bane, och komner en ur Wiens och Wiener-Neustadts förningar vald komite att rådgöra rörande lenna angelägenhet. Under lefverop för Wins och Wiener-Neustadts arbetarföreningar olef arbetardagen kl. 12 5, kort före inträlandet af ett litet snöfall, sluten. Arbetarnes hållning var lugn och sansad, och förvandlingarne fortgingo ostördt. Flera offiserare, som begärde tillträde till mötet, blefvo ugnt erinrade derom, att enligt lagen närvaron af beväpnade i folkförsamlingar icke tillätes, hvarpå officerarne drogo sig tillbaka. Enligt don preussiska Nationalzeitung skall jsterrikiska regeringen tycka mycket illa om len sociala frågans framträdande. Inrikesninistern Giskra skulle dagen efter det nyss omtalta mötet ha till sig inbjudit en depuation af arbetarbildningsföreningen och på let vänligaste bedt densamma verka derför, utt olagliga utskred, såsom rent politiska liskussioner, till hvilka föreningen såsom cke politisk ej vore berättigad, hädanefter cke måtte förekomma, till undvikande af nyndighetens inblandning, hvilken för denna säng skulle uteblifva. Föreningens ordföde hade härpå svarat ministern med den örsäkran, att arrangementet för mötet i Wiener-Neustadt icke utgått från arbetarvildningsföreningen, och lofvade föröfrigt att sörja för lagens efterlefnad i framtiden. I Telegyhaza i Ungern blef på påskdagen len beryktade agitatorn Asstalos häktad midt under ett folkuppviglande tal. Följande dag annandag påsk) var rörelsen i befolkningens gsta schakter, närd genom en viss Csåssår n Kecskemet, redan så stor, att magi n måste reqvirera en bataljon jägare från rmaste kantoneringsort. Jägarne intogo illning utanför stadshuset, der en stor nängd menniskor hade samlat sig och tjuande fordrade Asstalos frigifvande. Ettt rmaningstal af stadsprefekten lingade Ja ; l f 1 j g t 1 O mL PN vc m mm FA Ht IA orm vg USAS Baner esroacene