Aftonbladet – 18 april 1868, sida 3

ty vill man konkurrera med Varen? Salaale, så må man slå sig ned i deras närhet. Richard. JEn ny industri. Skogen med afseende å vinning af harts eller kolofonium. Beredning af kolofonium eller harts kan icke, såsom den af Bierpech utgöra en industri för sig sjelf, emedan denna förstnämnd:v artikel förr eller senaråbetingar en afcerl ning af skogen i och för tjärutillverkning; och blir sålunda alltid, i forstligt afseende, tjäro-fabrikationen mer eller mindre hufvud sak. Det oaktadt låter det sig nogsamt göra att i starkt Bbleckade skogsdistrikter äfv Hkådan, särskildt uppköpt, kan upp rskild beredning — och sådana trakter icke vara sällsynta i Norrland. Hufvudskilnaden mellan skogens beredning till Bierpech-fabrikationen och den af harts besticker sig deri, att vid den förstnämnde endast gran, vid den syttare endast tall kan komma i fråga. Äfven deri yppar sig en väsentlig skilnad att vid den förstnämnde ingen bleckning erfordras, då deremot hartsindustrien ovilkorligen förutsätter en sådan. Vi tro oss förut tydligen hafva ådagalagt, att rispandet af gräwj, ej på något sätt kan rubriceras såso; geckning. Vid rispandet utgår man ju ocjk rån den synpunkt att. trädet bör få växa slå inge det i öfrigt kan, vid bleckningen deresno atses alltid ett dödande af trädets Ne het, ty det förutan är en förhartsning af sjelfvå vedmassan (till tj ved) om g och utanitjärberedning i bakgrunden är hartsfabrikågonen en mindre nande affär i forstligt 4 feende, Ref. veterligt har ingenstädes, adt de flera slag af bleckningsmetoder somtäro honom bekanta, nägot rationelt försök gjorts med rispning af tallar. Den förnämsta orsaken till detta skilda sätt vid tillgodogörandet af tall och gran torde böra sökas i dessa trädslags alldeles olika skaplynne, hvad deras kådbildning vidkommer. Erfarenheten har äfven konstaterat att produkten af tallkåda, vid alldeles enahanda ehandling, är i alla afseenden en annan, än den som vinnes af grankådan. Icke heller vilja vi tro att man t. ex. af ren tallkåda, vare sig genom hvilken behandling som helst, kan framställa 8. k. rent Bierpech. Dock kan en liknande produkt åstadkommas genom, vid en ytterligare behandling af hartser, tillsatt viss qvantitet olja etc. af grankåda. Vid en sådan behandling erhålles det såka lade förfalskade beckets Medgifvas måste också, att harts af talkxåda bättre låter blanda sig med det äkuyåbevket än den amer rikanska hartsen, som söreträdesvis dertill begagnats. Det måste Yåledes existera en närmare förvandtskap lan tallen och grainde och den pinusjanada) som i AmeRd till vinning af harts. Men ärmed huru som helst, vi lemna dennal för tillfället be ende och vända oss till FÖRR uppgift. Tallen företer vid sinlikdbildning den egendomligheten, tvärtemot ens natur vid rispandet, att när kådanj gång borttagits ar de gjorda bleckena, iifken eller åtminstone högst sällan någon ny fåda bildar sig i det uttömda blecket, utan Midtillväxten i sjelfva virkesmassan vidtagerså å det afbarkade stället. Genom denna omständighet ins) kes det under behandling tagna trädets lifslängd sjelfmant till en jemförelsevis kort tidrymd; isynnerhet som högst ringa kåda vinnes om man ger tallarnej endast några rispor, utan fordrar detfe träd ovilkorligen för att producera kåda B 5 ning, d. v. s. en bredari jafbarkning, som vä sentligare ingriper i träds lifsfunktioner. Hvad de skilda slage kommer, beror deras an rummet uppå, hvilken sig. Hos oss kan blo ty att blecka granar ö Dock kommer vid x tod äfven mycket an pi I alla fall torde de flest vända slag af bleckninj vande än det, som i begagnas. De all torde rändbarhet i främsta usart man har för ga uppsta om tall, nästan en dårskap. bleckningsmelokala förhållanden. äfven hos oss anWwvara mera vinstgifImänhet af allmogen begagaas, består de en 3 tum bred och samt tillägger hv: ma årstiden en inski om den förra. Sålun! inom 4 år, 8 å 9 fc dessa inskärningar uppfångas i undertill länge skogen fortfe handlingssätt vet rel het; RR under en torde trädet kunna al, Dn i tappningar. Afven i rr RAT vinnes harts, och det 0 nd Pe känner ref. dock icke all vad keband. ifrån levererade varan fmkliga påsken b. Det i Ryssland Völeckningssättet skilauktoriteter förordade ån det vanli, gen an jer sig förnämligast fi, 3 vända genom je läng as grön det bleckena från början ind pt Bat tex, 10 år åtgå innan trädet döms ij trä ce I Österrike inhu ru nn en fördjupning (Grandlb) al. del af Jet för att uppsamla kådan från 3 för be på dess halfva omfång och cirk, bleck ögt afbarkade trädet, som å f7 hvilka mg med några tvärskåror, utg ändan nedrinner. GrandPn ärj huggning i trädet, si fot ögre upp staj ning sker 10 å 12! hvars turnus är fast Det trädslag, som i södra Tyskland, is! Tyrolen, växande S pinus austriaca), ett slag, ofta äfven i Ty: kalladt Pechtanne. är kolofonium, icke rå kåda skall man er! nium och 17 skålp. proc. gå förlorade i rester, ett i sanning som vi icke ega du dessa siffror jemför ehuru sättet för trå N växt möjligen kan f anhängare hos oss. ; Det här i Sverge Ppmliga ställen brukliga sättet, att total lecka träden ett år innan de fällas och blljeva den i detta fall rikligen vunna kådansan nog försvara sin plats i skogar der tillg!8 På Sagoch tim merstock finnes och Fad mera är der den kan afsättas med förd hvarigenom en stor t afverkning årligen blig möjlig och rika kådskördar då jemväl na vinnas hvarje år. Men å orter med goj ch riklig skog, ehuru ännu icke hunnen t den ålder, att en så dan Hochvalds betr b skulle löna sig, är och förblir. derest sj. ISegaren Ser sig tvungen till, alltid ofvanka inskärningarne ;påt stammen. Ur väller kådan och gta kärl. Huru lefva vid detta been icke med vissr s nthärda dessa afY rje år. förnyas två Detta sla 05 blecköre afverkni äll40 år d begagnas, är den et i Österrike och h. Af 90 skålp. 64 skålp. kolofoså att endast 9 enångor och hartsinde resnltat. Men