Aftonbladet – 17 april 1868, sida 3

upphörande af klockares brefbäringsskyldighet. Andra kaommeren. Fortsattes föredragningen af andra kammarens tillfälliga utskotts utlåtande n:r 39, med-anledning af väckta motioner, rörande folkskolan och elementarläroverken. I 9 och 10 punkterna hemställer utskottet, att elementarskolans undervisningsplane: ordnas, att ynglingfene må med vi slutad kunskapskurs utgå i lifvet från alla stadier af skolor, samt att den klassiska och reala linien må vara förenade intill klassen, så att undervisning i latin måtte börja forst i 5:te och igrekiska först i 6:te klassen. Efter en längre diskussion; hvarunder olika meningar uttalades, och i hvilken hrr Ribbing, Hedlund, Witt, Leffler, Siljeström, Ocklind och Meijerberg deltogo, blefvo utskottets hemställanden bifallna. I 11 punkten föreslår utskottet, att de enoch tvåklassiga läroverken må ombildas till högre folkskolor, under de vilkor som för sistnämnda skolor äro gällande. Hr A. W. Nilsson, som ansåg det ligga utom riksdagens befogenhet att diktatoriskt bestämma en sådan förändring, då kommunerna äfven hade sitt ord med i denna angelägenhet, förklarade sig vara ense med utskottetijså måtto, att ifrågavarande läroverk borde ombildas, men ej indragas, och kunde för sin del ej bifalla utskottets förslag i vidsträcktare mån, än att riksdagen måtte anhålla om fastställande af en sådan plan, att dessa läroverk komma att motsvara våra högre folskolor. Hr WideUu förordade hr Otterströms reservation, i denna del innehållande, att med klassernas och lärarekrafternas bibehållande vid de högre läroverken, dessa, med egentliga folkskolans högre minimikurs såsom fordran för i trädet, må vinna den höjning, som deraf mö göres; men att åt vederbörande kommun förbehålles, om den det önskar, att få sitt eneller tvåklassiga läroverk förvandladt till högre folkskola utan rubbning af dess nuvarande rätt till statens understöd, men ock med samma skyldighet att stå öppen för barn utom kommunen. Hr Hedlund redogjorde i ett längre föredrag för de skäl, som han ansåg tala för bifall till utskottets utlåtande. Hrr Lönnberg och Dahm yrkade afslag, anseende att åt regeringen borde öfverlemnas att ordna dessa läroverk. IIrr Svensen och Jonas Andersson förordade bifall. Sedan åtskilliga andra talare, bland dem hr Otterström, som bifogat sin reservation, hvari han uppställt åtskilliga grunder, som borde följas vid ett planmessigt ordnande af undervisningsväsendet, uppträdt och diskussionen förklarats slutad, begärdes votering, som utföll med 97 röster för bifall till utskottets hemställan mot 41, som voro för afslag. I 12 punkten hade utskottet föreslagit, att de Msigter, som här blifvit uttalade, må läggas till grund för läroverkens organisation. I öfverensstämmelse med den af hr Siljeström uttalade isigt fattades det beslut, att tre-, fyraoch femklassiga läroverk må ordnas så, att dessa antingen med bibehållande af sitt ruvarande lärareantal uppflyttas i ett högre stadium, eller ock gå, att en eller två klasser indragas. Punkterna 13, 14 och 16, deri hemställes, det vid en förestående, af behofvet påkallad reorganisation af rikets elementarläroverk, äfven måtte beaktas, att i styrelsen öfver samma läroverk kommunernas och föräldrarnes målsmanskap må kunna göra sig gällande mera än hittills; att, vid den blifvande omorganisationen af rikets elementarläroverk, äfven frågan om en verksammare inspektion öfver samma läroverk må tagas ibetraktande; samt att riksdagen må i skrifvelse till K.. :t öfverlemna hvad i förestående punkter vunnit riksdagens godkännande, med anhållan om vidtagande af de åtgärder, som äro nödiga för under visningsväsendets ordnande i enlighet med de såjunda af riksdagen godkända grundsatser, biföllos. I 15 punkten tillstyrktes, att godkänd tjenstgöring vid enskilda läroverk må gälla lika mycket som en till tid och omfattning motsvarande tjenstgöring vid statens läroverk i fråga om kompetens till anställning och befordran i det senare. Efter någon diskussion afslogs denna punkt med 77 röster mot 48.