Aftonbladet – 17 april 1868, sida 3

skolorna vid bemödandet hos en person, som ege en sifverpjes och som, för att ständigt hålla den samma blank, skurar den så mycket att den för störes; och förenade sig tal. föröfrigt med h Staaff. — Hrr O. B. Olsson och Sven Nilssor instämde med hr Siljeström. il Hr Meljerhberg hade förvånat sig öfver att hör så vidt skilda omdömen om folkskolans stånd fankt. Tal. hade äfven kännedom om folkskola både i städerna och på landet och ville för sir del intyga, att den ej stode på en så låg stånd punkt som man påstått. Detta påstående ville tal styrka med inspektörernas officiella berättelser, aj hvilka framgick, att ej mindre än 35,090 barn undervisades i svenska språket och kunde förstå att använda det, hvarjemte ett ganska betydligt antal erhölle undervisning i historia och geografi. Tal. trodde att i elementarskolans andra klass det icke ens fordrades att förstå och använda, svenska språket, och att folkskolan kan prestera hvad som läres i denna klass. En stor vinst skulle det bli för skolan, om utskottets förslag antoges, emedan både föräldrar och lärare deraf skulle erhålla moraliskt understöd och uppmuntran. Vidare vore det fördelaktigt dels för folkets barn, om de olika klasserna finge mötas i samma skola, och dels för elementarläroverket, som derigenom kunde slippa många elever, hvilka icke hafva håg eller fallenhet för studier och som äro till stort hinder för de öfriga. Man hade anmärkt, att förslaget skulle utestänga folkets barn från att ernå en vetenskaplig bildning; och för sin del såg tal., i allmänhet nemligen, ingen olycka deruti. Det vore bättre att de stannade vid hemmet och lärde sig de landtliga yrkena, och att endast de som hade utmärkta anlag finge studera. För dem som verkligen hade anlag skulle icke förslaget lägga hinder i vägen. — Genom att indraga de två lägsta klasserna af elementarläroverket, skulle, enligt talarens beräkningar, 400,000 rdr besparas, och om dessa medel användes till folkskolans förkofran, skulle den säkerligen kunna meddela den lägsta undervisningen lika bra som elementarläroverket. Hr Otterström ansåg hr Siljeströms förslag så oskyldigt som möjligt, emedan det blott innehölle ett råd, som hvem som helst skulle kunnat gifva, och med hvars antagande ingenting vore vunnet. Tal. beklagade på det lifligaste, att kammaren icke. velat bifalla andra punkten, och hoppades, då så dant icke skett, ingenting af de andra, samt slutade med att icke vilja framställa något yrkande. Hr Eelficr sökte i ett lifligt föredrag bemöta deras påståenden, som talat för förslaget och sluI tade med att yrka afslag, eller, om detta icke bi. fölles, hr Siljeströms förslag. Hr Svensen ansåg det vara orimligt att i elementarskolans nedersta klasser påkosta hvarje lärjunge 8 å 900 rdr, då man kunde erhålla lika god undervisning i folkI skolan för mycket bättre pris. Yrkade bifall till hr Siljeströms förslag. Hr Hedlund. Den demokratiska tanken, att alla klassers barn kunna erhålla sin bildning gemensamt på de lägre stadierna, låge till grund för utskottets betänkande. Fråga vore, om denna grund skulle godkännas för hela undervisningsväsendet. För närvarande löpa de olika läroverken i viss mån parallelt, emedan folkskolan meddelar detsamma som den lägsta delen af elementarläroverken. I clementarläroverken betalar staten rundligen lärare för de bemedlades barn, och i folkskolan ger man kommunen en knapp aflöning åt lärarne för de fattigares barn. Man har mycket talat emot förslaget, derföre att det vore en af de många förändringar i skolväsendet, hvilka man fann skadliga. Ombytena må vara huru skadliga som helst, så vore det dock onekligen skadligare att fortgå på en gammal som leder till ett oriktigt mål. Ifrån fortskrid det på en,dylik väg kan man icke för snart afstå, för att beträda en väg, som förer till ett riktigt mål. Dermed vore dock icke sagdt, att framskridandet på denna väg behöfde gå så ofantligt fort, men vigtigast vore att man kommit på den rätta vägen. kn stor och vigtig fördel af förslaget skulle vara, att de olika samhällsklasserna i barndomen komme i beröring med och lärde känna hvarandra, hvarigenom många oriktiga föreställningar skulle nötas bort och många strider och tvistigheter, så ofta grundade blott på missförstånd, i en framtid förebyggas. Den uttalade fruktan att hyddornas barn skulle utestängas från möjligheten att erhålla vetenskaplig bildning, vore ett fullkomligt misstag; ty just derigenom att folkskolan blir det : för alla gemensamma lägsta undervisningsstadiet, ;) få dessa barn i stället rikare tillfällen än nu att utveckla sina anlag. Men väl skulle det hindra : många af dem, som sakna de utmärkta anlagen, : att blifva ryckta från sina egentliga sysselsättningar, der de kunnat blifva utmärkta medborgare, : och dragna in på en bana, der deras krafter äro ! för svaga och der de ofta blott med de största ! försakelser och svårigheter förmå att släpa sig ; f I RT RP RPOPRmADF 7 DE ram. Tal. såg i förslaget ingen skada för elementarläroverket men en vinst för folkskolan, emedan j! de bemedlade finge ökade anledningar att åt densamma egna sina omsorger och sina medel. Re-l: dogjorde för de motiver, som föranledt utskottet ! att formulera punkten så som skett och visade, ! att afsigten ingalunda varit att sätta folkskolans : mål så lågt som vid elementarläroverkets båda ! lägsta klasser. i Hr Rosenberg ansåg striden gälla, huruvida ! bildningen skulle Vara allmän, eller om särskilda ! klasser af folket skola undervisas på de andras! bekostnad. Ansåg det både i socialt och ekono-: miskt hänseende vigtigt, att de medel som erfor-! dras till de två lägsta klasserna i elementarläro! verket, användas till folkskolans bästa. Yrkade! bifall till hr Siljeströms förslag. ( Hr Hvarsson. En medlem (hr Medin) hadels sagt, att oro herrskade i landsorterna derföre, attt så många nyheter ständigt stadgades för folkskolan. Oro hade äfven tal. försport, men hade fun: S 1 d S 1 S I j 1 1 ( ( S 1 nit den bero derpå, att man icke gått tillräckligt långt och hastigt framåt; och för att minska denna oro ville tal. yrka bifall till hr Siljeströms förslag, och uttalade äfven tacksamhet till utskottes ledamöter för det arbete de på betänkandet nedlagt. Hr Hedenberg yrkade bifall, hr Siljeström sökte ytterligare ådagalägga att den förevarande punkten icke stode i det sammanhang med den andra att den behöfde afslås derföre att den sistnämnde fallit. Hr And. Jonsson instämde med hr Dahm. Sedan diskussionen derefter förklarats slutad, anställdes omröstning, hvarvid hr Siljeströms förslag antogs med 109 röster mot 46, som voro afgifna för afslag. Emot detta beslut anmälde hr) ÅA. voa Proschwitz sin reservation. Derefter biföllos utan diskussion fjerde punk-54 ten, med en af hr Siljeström framställd redaktionsndring, i enlighet med den förändrade lydelse ående punkt erhållit, äfvenspm 5:te 6:te och lå :de punkterna; hvarigenom kammaren bifallit utskottets förslag, att det i 3:dje paragrafen omförmälda kunskapsmått bör utgöra vilkoret för in-u träde i högre folkskola; att för inträde i elemen-e tarskola fordras samma kunskapsmått, med undantag af tyska språket, som nu fordras för inträde i tredje klassen och att tyska språket må inträda såsom uwndervisningsämne först i elementarläroverL kets tredje klass. 9 I 8:de punkten har utskottet föreslagit, att de. två lägsta klasserna af de fullständiga elementari läroverken må helt och hållet bortfalla. Sedan hr1 Hollauder yrkat afslag och hr Dalm framställt s t 1 r 8 v det förslag, att de ifrågavarande klasserna af elementarläroverken (således med uteslutande af orden de fullständiga) må så småningom helt och hållet bortfalla och hr Leffler framställt ctt annat förslag, som skulle göra denna ndring beroende af folkskoleinspektörernas berättelser, upp-1 stod en stunds öfverläggning mellan hrr HagnelljI och Bergman, hvilka önskade bifall till hr Dahms v förslag och hr A. v. Proschwitz, som önskade ec hr Lefflers, samt hrr C. 4. Larsson, Hedlund, r osenberg, Siljesröm, Wigardt och Uhr hvilka t skade bifall till utskottets förslag oförändradtn och hrr Jonag Andersson och O. B. Olsson, som g yrkade bifall till utskottets förslag, men med uteslutande af orden de fullständiga. Hr Staafyrkade afslag. Utskottets förslag antogs oförändradt utan votering.