Aftonbladet – 17 april 1868, sida 2

gg tisdag fran sin resa till Paris, BOKENS ARSA UTRIKES. Staatsanzeiger i Berlin meddelar en från förbundspresidiet utfärdad kungörelse, hvarivenom tyska tullparlamentet sammankallas till den 27 April, och hvilken uppdrager åt ördföranden i tullförbundsrådet att träffa de nödiga förberedelserna. Den ministeriella Nordd. Allg. Zeitungs påstående att österrikiska kabinettet icke ski t någon not till Berlin angående slesvigska frågan, har framkallat bestämda förnekelser i tvenne blad, som eljest bruka vara väl underrättade: Augsb. Allg. Zeitung och Mem. Diplomatique. I begge bladen fä uppmärksamheten derpå, att det preussiska bladets dementi blott stödjer sig på en spets fundighet, i det man gerna kan medgifva att någon officiel not icke blifvit skickad från Wien till Berlin, men att detta dock icke utesluter, att Beust, genom det österrikiska sändebudet vid preussiska hofvet, grefve Wimpffen, underrätiat kabinettet i Berlin om att Österrike fortfarande motser genomföravdet af Pragfredens femte artikel. Mem. Dipi. för den 9 dennes meddelar en sammanträngd öfversigt öfver handlingarnes gång mellan Danmark och Preussen, och anmärker derefter, att Danmark står på laglighetens grundval genom att hålla sig till traktatens orda— lydelse, hvilken fordrar, att befolkningarne i de nordliga distrikten i Slesvig skola återförenas med Danmark, om de tillkännagifva sin önskan derom vid en fri omröstning. Bladet tillägger: Af traktatens ordalydelse framgår på det klaraste, att Österrike, 1 hän delse underhandlingarne mellan Preussen och Danmark förblifva utan resultat, är berättigadt att bli återinsatt i de rättigheter i hertigdömena Slesvig och Holstein, som det förvärfvat genom freden i Wien. Härom har baron Beust underrättat kabinettet i Berlin genom att tillsända grefve Wimpffen den depesch, som vi omtalat i värt föregående nummer. I berättelserna från Berlin till Augsb. Allg. Zeit. vidhålles icke destomindre med stor bestämdhet, att hvarken Österrike eller Frankrike hittills blandat sig i de förtroliga underhandlingarne mellan Danmark och Preussen. I en korrespondens af den 9 dennes heter det bland annat: Alla Danmarks försök att indraga utlandet i den nordslesvigska frågan skola icke förmå Preussen att medgifva. mer än det hittills gjort. Efter hvad det säges skall konungen också upprepade gånger och med den största bestämdhet ha förklarat, att han icke en gång vill gifva staden Iladerslev till pris åt danskarne. ÖSTERRIKE. Tidningen International i London meddelade för ett par veckor sedan ett bref, som påfven Pius IX skulle ba skrifvit till kejsaren af Österrike angående konkordatsfrågan, och hvari det, österrikiska herrehusets majoritet betecknades såsom dåligt inspirerade senatorera, hvilka försvagat vänskapsbandet mellan påfvestolen och det österriki-ka kejsarhuset. Som den kristna kyrkans tverhufvud häller den helige fadren det för sin pligt att hänvisa kejsaren till hans rätta uppgift, hvilken består uti att med energi motsätta sig den revolutionära rörelse, som utgår från rebeilliska undersåter,, då eljest både statens och moralens grundval skulle lida obotlig skada. Kejsaren uppmanas att icke förneka den heliga religionen, då eljest de välsignelser, som kyrkan har i beredskap för honom, skola förvandla sig i förbannelser. Det nummer af International, som innehöll detta bref, blef konfiskeradt i Paris men efter 24 timmars förlopp åter frigifvet, hvarefter de flesta franska bladen aftryckte brefvet, dock icke utan att framställa allvarliga tvifvel om dess äkthet, hvilken Journal des Debats emellertid försvarar. Wientidningen Neue freie Presse antager för visst, att påfven egenhändigt meddelat sig med kejsaren avgående de österrikiska reformerna i konkordatet, ehuru, säger bladet, det måste anses otroligt att påfven skulle hafva betjenat sig af ett så stötande och högmodigt språk, som det, hvilket finnes i det apokryfiska brefvet. Slutligen har, enligt ett telegram från Wien, Wienerzeitung erhållit uttryckligt bemyndigande att förklara, att ifrågavarande bref är helt och hållet apokryfiskt. Den 8 April sammanträdde i Prag en kommission, hvilken enligt stadsrädets och stadsäktigkollegiets beslut skulle rådslå öfver de åtgärder som vore att vidtaga mot de af den cisleithanska ministören till utgående från den kongl. hufvudstaden Prag föreslagna nya skatterna. Kommissionen beslöt enstämmigt att hos stadsrädet hemställa, det till kejsaren måtte ställas en adress, i hvilken icke blott skulle afrådas från den nyföreslagna förmögenhetsskatten, utan från hvarje höjning i redan bestående skatter, då savig hela sikets som den kongl. hufvudstaden Prags onomiska belägenhet uteslöte hvarje slags skatteförhöjning, På samma gång skall i